Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Låt Ygeman stå för det stabila igen.

Anders Ygeman i Almedalen.Bild: Vilhelm Stokstad/TT
När flyktingströmmen till Sverige var som störst år 2015 fanns den dåvarande inrikesministern ofta där. Anders Ygeman (S) dök upp i så många sammanhang att han närmast blev en symbol för stabilitet i den politiska hanteringen.
Vid Transportstyrelsens IT-skandal förlorade han statsrådsposten, men sin pragmatiska klarsyn har han kvar. Det visade Ygeman i en intervju med Dagens industri, Di, under Almedalsveckan. Av opinionsläget att döma blir det ännu svårare att styra i minoritet efter valet. Mot den bakgrunden pekade han ut två farbara vägar:
"Konsekvensen måste bli nya ramverk eller en regering med betydligt bredare stöd i riksdagen."
Det senare lär bli svårt att få till, så vad finns det för möjligheter att utforma nya ramverk?
Ygeman ville själv inte utveckla vilken typ av förändringar han avsåg, men nationalekonomer som Di har talat med tror att han är inne på helt rätt spår.
Finanspolitiska rådets tidigare ordförande John Hassler anser till exempel att luckor i budgetreglerna behöver täppas till. En regering vars ekonomiska proposition röstas ned borde inte kunna sitta kvar som de rödgröna gjorde under sitt första år vid makten, menar han. En sådan regel skulle dels sporra till uppgörelser över blockgränsen, dels göra det svårare för oppositionen att säga nej till en budget.
Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz anser i sin tur att Hasslers idé förtjänar att utredas. Men när Di talar med företrädare för berörda partier tar den politiska pajkastningen vid.
Finansminister Magdalena Andersson (S) säger att alliansen måste tydliggöra sin syn på det finanspolitiska ramverket och påminner om hotet om misstroendevotum mot regeringen i fjol. Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, Emil Källström, pekar i sin tur på hur de rödgröna och SD stoppade alliansens skattesänkningar år 2013. Där och då bröts principen om att en budget ska antas som en helhet, anser han.
Det vore på sin plats att återgå till en ordning där delar av en budget inte kan brytas ut. Så sent som i höstas behandlades frågan i en parlamentarisk utredning. Men den lades ned innan arbetet hade avslutats. Regeringen och alliansen beskyller varandra för att ha orsakat sammanbrottet, men fördelningen av skulden spelar naturligtvis ingen roll. Fokus borde istället ligga på att snarast få igång nya samtal om former för budgetprocessen.
Oavsett hur regeringen som bildas efter valet ser ut, så har den allt att vinna på ett klart och tydligt ramverk. Det blir svårt att föra en ansvarsfull ekonomisk politik om hela eller delar av en statsbudget kan stoppas som nu. Och sådant som liknar fulspel av partierna i riksdagen bidrar knappast till att stärka väljarnas förtroende för dem.
Det finns med andra ord anledning att lyssna på Anders Ygeman. I den här frågan står han för det stabila i politiken igen.
Gå till toppen