Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Åsiktsfriheten gäller även nazister. Förbud är fel väg

Kampen mot nazism kräver både avståndstagande och dialog. En äldre kvinna i Visby försöker resonera med en NMR-medlem.Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Nazismen är ingen åsikt utan brott mot mänskligheten, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i sitt första maj-tal i Falun förra året.
Hundratals nazister från Nordiska motståndsrörelsen, NMR, hade då fått tillstånd att manifestera i centrala stan, liksom i Ludvika i våras. Nu senast väckte nazisternas framfart i Almedalen ilska och oro. Den våldsbejakande extremhögern växer och mobiliserar i Sverige, och dess närvaro kom att prägla många deltagares upplevelse av årets politikervecka i Visby.
Debatten om hur den ska stoppas har varit intensiv och på fredagen (13/7) sade justitieminister Morgan Johansson (S) till Sveriges Radio att ”nu får det vara nog med den här typen av aktiviteter”. Regeringen har bestämt sig för att försöka förbjuda rasistiska organisationer och hoppas att en ny lag kan träda i kraft redan år 2020. Övriga partier, med undantag för Vänsterpartiet, Moderaterna och i viss mån Liberalerna, har i stort hummat med. Vilket inte är så konstigt ett valår när stödet bland befolkningen är stort: Sex av tio svenskar vill förbjuda nazistiska organisationer, enligt en Sifo-undersökning som presenterades i början av juli.
Att förbjuda nazism känns så rätt. Men är samtidigt så fel.
Nazismen är en vedervärdig ideologi. Att den en gång kunde styra ett helt land är vämjeligt. Att den överlevt andra världskriget är ofattbart. Att den nu marscherar på gatorna i svenska städer är skrämmande.
Nazismen ska bekämpas. Men inte med metoder som riskerar att urholka demokratin.
Den svenska demokratin bygger på flera viktiga rättigheter. En av dem är åsiktsfriheten. Alla människor i Sverige har rätt att tänka och tycka vad som helst, även nazister. Det måste alla få fortsätta att få göra. Även nazister.
För deras skull, visst. Men allra mest för alla andras skull.
Dagens regering tycker illa om rasister och vill förbjuda dem att organisera sig, vilket är lätt att sympatisera med. Men vilka kommer nästa eller nästnästa regering att se som hot? Det kan ingen med säkerhet veta. Därför är det oklokt att öppna för att förbjuda organisationer på basis av deras åsikter. Att Sverigedemokraterna står bakom ett förbud bör leda till eftertanke.
Sammanfattningen av filosofen Voltaires resonemang i Traktat om toleransen är brännande aktuell än idag: ”Jag håller inte med dig, men jag är beredd att dö för din rätt att få säga det.”
Att få uttrycka sin åsikt betyder dock inte att slippa bli motsagd eller att få bete sig hur som helst. Att hota och misshandla är olagligt för alla i hela Sverige, vilket även innefattar NMR i Almedalen.
Det är ett misslyckande att polisen inte lyckades få besökarna i Visby att känna sig trygga. Misslyckandet måste leda till rannsakan och omprövning av metoder.
Ett förbud mot rasistiska organisationer är riskfyllt för demokratin. Det gör inte heller att åsikterna försvinner. Med största sannolikhet kommer organisationer som förbjuds bara att återuppstå i annan form.
Så vad bör då göras för att bekämpa nazismen?
Kampen mot rasism och nazism består av tre delar. Först och främst måste de som begår brottsliga handlingar, likt sprängattentatet vid Syndikalistiskt forums lokaler i Göteborg, gripas och straffas.
Sedan måste resten av samhället tydligt markera att deras åsikter är vedervärdiga och visa sitt stöd för dem som utsätts för nazisternas attacker. Det är viktigt, inte minst för att avskräcka nya rekryter från att ansluta sig.
Men vi får inte lura oss att tro att protester skulle omvända de redan frälsta. Få saker är så effektiva som angrepp för att radikalisera en motståndare. Vill man få rasister och nazister att byta åsikt krävs istället avhopparverksamhet och dialog av den typ som förordas av Christer Mattsson, som forskar om förebyggande arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer vid Segerstedtinstitutet i Göteborg.
Att förbjuda rasistiska organisationer ser bra ut i valrörelsen, men får demokratins framtidsutsikter att mörkna.
Gå till toppen