Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Wimans blogg

Max Wiman: Kan man ha hjärtat i en klubb och spela med hjärta i en annan?

Jo, såklart går det. Och det är väl bara att konstatera att Pontus Jansson är ett levande bevis för detta.

Jag vet inte om och hur bilden från Dritamatchen spritts i England, men tror faktiskt inte att någon Leedssupporter skulle bli annat än tagen av Janssons passion.
Bild: LUDVIG THUNMAN
Bilden är alltså tagen när Malmö FF gör mål på Drita och Pontus Jansson - förlängd semester efter VM - inte gjort som många andra dragit till något flashigt semestermål. Utan stannat hemma i Malmö - jo, det är flashigt på sitt sätt, inte minst i den här värmen vid havet och följer sitt hjärtas lag Malmö FF.
Det är förstås inte ovanligt även i andra länder att spelare under ledigheten från stora klubbar i Europa åker hem och tittar på "sitt" lag hemmavid. Men Pontus Janssons självklara, bekymmers- och reservationslösa kärlek till Malmö FF är onekligen speciell.
Ska väl inte säga att bilden är unik, men det är nog inte många spelare som ställer sig i klacken (sjungande sitt) och dessutom kliver upp på räcket och bejublas av hela publiken (norra och sjungande sjöng genast "Ponne, skriv på, skriv på").
Trådarna mellan Malmö FF och Leeds är förresten märkligt många just nu.
Än så länge verkar ju Pontus Jansson ha planen att vara kvar och försöka ta upp dem till Premier League. Fast jag undrar ändå i slutändan.
En gång i tiden fick Uwe Rösler uppdraget att ta upp Leeds - men tålamodet tröt snabbt och kanske borde någon ha upptäckt att det inte handlade om tränarskapet den säsongen; sju olika försökte.
På läktaren när MFF mötte Östersund pratade jag med Pawel Cibicki, Leedsspelaren som efter ett turbulent år nu valt att bli utlånad till norska Molde. Pawel hade fått en veckas extra semester och tycktes påtagligt lättad att få komma till Ole Gunnar Solskjærs Molde, efter ett år i Leeds då han enbart under en kort vinterperiod plötsligt fick mycket speltid, för att sedan hamna iskall i frysboxen igen. "Jag måste få spela, det var nödvändigt att göra något", sa Pawel Cibicki, som skulle inställa sig i Molde på måndagen.
Samtidigt - eller någon timme senare - presenterades alltså Marcus Antonsson som ny spelare i Malmö FF. En permanent övergång godkänd av - ja, just det. Leeds United. Antonsson tillhörde ju Leeds, var bara utlånad till Blackburn.
I sammanhanget måste jag återigen nämna att jag inte på mycket länge (var nog när Rosenberg kom hem till Malmö) sett och hört en spelare som visat sådan sprudlande entusiasm för att få spela för MFF. Det riktigt glittrar om honom - kan han ta det med sig in på planen?
Aningen off topic då, men vi stannar delvis i England. Både mot Östersund och Drita har Erdal Rakip funnits på läktaren. Har tyvärr inte lyckats fånga in honom, men han lämnade ju i maj utlåningen till Crystal Palace (som ju också fanns på läktaren, fast rakt motsatt sida, när MFF mötte Östersund) för att åter bli Benficas spelare. Men Benfica har börjat träningen och matchandet medan Erdal funnits i Malmö. Och han står inte ens upptagen i A-truppen på klubbens hemsida. Inte heller i B-truppen...
Så tyvärr lär väl lånekarusellen fortsätta för honom på något vis. Inte i Malmö - glöm det, men jag hoppas verkligen han kommer till en klubb där han får spela.
Läs alla artiklar om: Allsvenskan 2018: Örebro–MFF
Gå till toppen