Turkiets nedåtgående spiral mot fullfjädrad diktatur lär knappast brytas efter upphävandet av undantagstillståndet tidigare i veckan. Sedan kuppförsöket 2016 har det använts som en ursäkt för att fängsla och tysta president Recep Tayyip Erdogans meningsmotståndare.

Officiellt är Turkiet fortfarande en EU-kandidat. Men presidentens iver att koncentrera makten till sig själv har frusit förhandlingarna. För EU:s bästa är det nog bra om det förblir så.

Erdogan har närmast total kontroll över den turkiska staten. Även utan undantagstillståndet.

Att presidenten pratar om att återinföra dödsstraffet för de misstänkta kuppmakarna 2016 är illavarslande. Hur han tänker sig att det är förenligt med EU:s principer om mänskliga rättigheter förblir en gåta.

Men Turkiets roll som en buffert mot flyktingar från Mellanöstern till Europa har gett landet möjlighet att kräva fortsatta samtal om EU-medlemskap. Erdogan försöker utnyttja EU:s beroende av Turkiet. Tanken om att bli insläppt i unionens finrum lockar.