Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Beslutet att utbilda instruktörer i mindfulness kan äventyra vård som har gott vetenskapligt stöd.”

Att Region Skåne väljer att satsa skattemedel på att snabbutbilda personal i mindfulness förefaller inte vara genomtänkt. Det skriver Christina Bergmark Hall, psykolog och ledare för ett projekt kring psykisk ohälsa inom Skånes primärvård.

Patienter med psykiska besvär har samma rätt till evidensbaserade vårdinsatser som patienter med fysiska besvär, skriver Christina Bergmark Hall.Bild: Tobias Andersson
Regionfullmäktiges beslut att satsa på att utbilda instruktörer i mindfulness, en form av meditation i psykoterapeutiskt syfte, på alla vårdcentraler i Skåne är märkligt. Det vetenskapliga stödet för mindfulness som behandlingsinsats vid psykiska besvär är svagt. Beslutet kan äventyra det arbete som pågår för att patienter som lider av de vanligaste psykiska störningarna ska få vård som har gott vetenskapligt stöd.
I fjol publicerade Centrum för primärvårdsforskning (Region Skåne och Lunds universitet) en studie som jämförde insatser vid 16 skånska vårdcentraler. En åtta veckors mindfulnessbehandling i grupp jämfördes med sedvanlig vård, i detta fall bland annat KBT (kognitiv beteendeterapi), andra psykoterapeutiska insatser, läkemedelsbehandling, rådgivning och basal kroppskännedom.
Företrädare för forskargruppen och medier har dragit förhastade slutsatser av studien: Att gruppbehandling med mindfulness är en lika effektiv behandlingsmetod som individuell KBT för patienter med ångest och depression.
I studien bestod "sedvanlig vård" i 76 procent av fallen av KBT, men behandlingen var kortare (sex tillfällen) än de upplägg som ligger bakom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ångest och depression. Det finns dessutom en rik flora av KBT-metoder. Vilka som användes i studien framgår inte, inte heller behandlarnas kompetens och träning i KBT.
Studiens KBT-insats kan alltså inte likställas med de KBT-behandlingar som rekommenderas som första behandlingsalternativ vid ångest- och depression i Socialstyrelsens riktlinjer.
Andra svagheter med studien är att långtidsuppföljning saknas liksom en kontrollgrupp/placebogrupp, att patienterna ibland även fick läkemedelsbehandling och att de ofta led av en blandning av depression, ångest och stressrelaterade problem.
Evidensbaserad vård innebär att man utgår från den samlade bild som forskningen ger. Till exempel har KBT i uppföljningsmätningar upp till två år efter avslutad behandling visat sig överlägset andra behandlingar, även medicinering, när det gäller alla ångestillstånd utom ett och mild till medelssvår depression.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depressions- och ångesttillstånd bygger på en väl sammanvägd evidens, inte på enstaka studier. Sedan flera år rekommenderar Socialstyrelsen KBT och interpersonell psykoterapi samt läkemedel för mild till medelsvår depression och KBT för i princip alla ångeststörningar. Mindfulness rekommenderas inte som behandling vid något ångest- och depressionstillstånd. Det sker bara för att förebygga återfall hos patienter som lider av återkommande depressioner. En färsk metaanalys från Karolinska institutet om mindfulnessbehandling för psykiska störningar visar dessutom att mindfulness har svag effekt.
Mindfulness kan alltså inte betraktas som evidensbaserad behandling för någon psykisk störning och bör därför inte erbjudas patienter med ångest- och depressionsproblematik, i första hand.
Hur kan det då komma sig att regionfullmäktige kan avsätta flera miljoner kronor för att låta utbilda personal på alla vårdcentraler till mindfulnessinstruktörer? Kanske beror det på att den studie som beslutet grundar sig på genomfördes på skånska vårdcentraler och att det finns starka lokala krafter som verkar för ett brett införande av mindfulness.
I arbetet med att förhindra återfall i depression kan ett tillskott av mindfulnessgrupper på vårdcentralerna vara värdefullt. Förutsatt att patienterna redan genomgått evidensbaserad depressionsbehandling.
De förhastade slutsatser som dragits av studien, på bekostnad av den bredare kunskap som finns, riskerar att leda till att patienter som söker vård för psykisk ohälsa vid en vårdcentral i Skåne får sämre tillgång till evidensbaserad vård än vad de har idag.
Socialstyrelsen uppmärksammade redan 2013 att vårdcentralernas möjlighet att bedöma och behandla patienter med psykisk ohälsa är bristfällig, något som också en rad psykologer påpekade i Aftonbladet nyligen.
Möjligheterna att bemöta patienternas behov av god vård kan öka drastiskt om Region Skåne istället för mindfulnessinstruktörer satsar på ökad tillgång till evidensbaserade insatser och personal som har rätt kompetens. Det vore en satsning i linje med den statliga utredningen God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) som presenterades i maj i år.
Psykisk ohälsa är ett prioriterat område nationellt och arbetet med att skapa en enhetlig kunskapsstyrning är viktigt för att göra vården mer säker och jämlik. Att Region Skåne väljer att satsa skattemedel på att snabbutbilda personal i mindfulness, en behandlingsmetod med svag evidens, förefaller inte vara genomtänkt. Patienter med psykiska besvär har samma rätt till evidensbaserade vårdinsatser som patienter med fysiska besvär.

Christina Bergmark Hall

Christina Bergmark Hall är legitimerad psykolog, specialist i psykologisk behandling/psykoterapi, legitimerad psykoterapeut, projektledare för implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården vid Skånes Universitetssjukvård samt ledamot av Nationella primärvårdsrådet.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen