Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Ingrid Runsten: ”Förbjud tiggeri och vi slipper se. Det är allt.”

Moderaterna delar ut små tablettaskar med mintsmak som pryds av en bild på partiledaren Ulf Kristersson och texten ”En hoppfull framtid för Sverige.”
De menar så klart att en förutsättning för den hoppfulla framtiden är ett regeringsskifte och mer moderat politik.
Men kanske har Moderaterna också läst Dagens Nyheters kartläggning av toppolitikernas tal. Tidningens slutsats är att de allt mer präglas av pessimism trots att det går hyfsat bra för Sverige på de flesta områden.
Ord som ”alarmerande”, ”allvarligt problem” och ”bekymrad” har blivit vanligare. De politiska frågorna som dominerar rör sig kring migration, brottslighet, lag och ordning. Ingen politiker vill bli anklagad för att blunda för problemen – med risk för att de istället överdrivs. Och när utrymmet växer för dystra politiska känslor går nyanserna förlorade. När politiker målar i svart blir det mörkare.
Är vi nära kris och systemkollaps krävs ju kraftfulla åtgärder, eller hur? Då är det lätt att ropa på förbud mot sådant vi inte gillar. På enkla lösningar på komplexa problem, även om det begränsar den enskildes frihet och ansvar.
Ett exempel är rätten att be sina medmänniskor om hjälp – och rätten att ge sådan hjälp. Det är du och jag och ingen annan som väljer om vi vill ge en tiggare eller en gatumusikant en slant. Om vi vill lämna över tomburkarna till någon utanför affären istället för att själva panta dem.
Kanske beror det på den allmänt pessimistiska tidsandan att det är nu när tiggarna på gatorna blivit färre som fler ropar på förbud. Länsstyrelsen i Skåne konstaterade i juni att färre så kallade utsatta EU-medborgare vistas i länet, men att det är en tuff situation för dem som är kvar. Färre tigger och enligt länsstyrelsens analys beror det på en minskad vilja att ge. Och det förekommer utnyttjande, svartarbete och sexhandel.
Allvarligt, visst. Mot detta finns redan lagar som måste tillämpas. Men förbjud tiggeri och vi slipper se, det är allt som åstadkoms. Samtidigt som det är ännu ett förbud som ska upprätthållas av en hårt ansträngd polis.
Ändå tycker en majoritet, 57 procent av de skånska väljarna enligt en Novusundersökning för HD-Sydsvenskans räkning, att det ska bli förbjudet att tigga. De kommunala politikerna är betydligt mer tveksamma. Av 256 tillfrågade skånska toppolitiker har 229 svarat i tidningens undersökning. 75 säger ja till ett förbud medan 154 säger nej.
Det är en partiskiljande fråga. Nästan samtliga skånska socialdemokratiska politiker som svarat är mot ett förbud, medan de flesta moderater och sverigedemokrater är för. Frågan kommer med all säkerhet att fortsätta att leva efter valet, i kommunerna och på riksnivå.
Nästan alla ser tiggeri som ett symptom på fattigdom och diskriminering. Nästan ingen anser att tiggeri är en lösning på de problemen. Tiggeri är något de flesta önskar inte fanns.
Men att förbjuda sådant vi önskar inte fanns får konsekvenser. Politisk pessimism är ingen ofarlig känsla att sprida, den kan förändra perspektiven, nagga friheter i kanten. Lite i taget tills vi riskerar att vakna upp i ett helt annat samhälle.
Gå till toppen