Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Hårdare straff är inte ett självändamål.

Delar av ett vapenbeslag som ledde till åtal för synnerligen grovt vapenbrott redan före lagskärpningen.Bild: POLISEN
Antalet anmälda vapenbrott ökar, liksom antalet personer som häktas för grovt vapenbrott. Att lagstiftningen skärptes vid årsskiftet har haft effekt. Dessutom minskar antalet skjutningar.
Så långt är allt gott och väl. Dessvärre syns ännu inget trendbrott när det gäller antalet dödade genom skjutvapenvåld.
Första halvåret i år anmäldes nästan 8 500 vapenbrott, en ökning med drygt 40 procent jämfört med första halvåret 2013, uppger Ekot. Siffrorna bör tolkas med viss försiktighet med tanke på att ökningen åtminstone delvis tycks bero på att polisen efter lagändringen prioriterat vapenbrott.
Ett tydligare tecken på att den skärpta lagen gör skillnad är att antalet häktade för grovt vapenbrott under årets fem första månader mer än femdubblats jämfört med motsvarande period 2017: 148 nu mot 29 då.
Efter lagändringen vid årsskiftet, när minimistraffet för grovt vapenbrott höjdes från ett till två års fängelse, får den som grips misstänkt för grovt vapenbrott eller synnerligen grovt vapenbrott räkna med att bli häktad.
Tidigare kunde kända kriminella som gripits med ett skarpladdat vapen vara ute på gatan igen efter några timmar. Det var knappast avskräckande och heller inte en situation som bidrog till att höja polisens arbetsmoral.
Enligt Johan Gustafsson, kriminalinspektör på Noa, polisens Nationella operativa avdelning, innebär den tuffare lagen att fler kriminella försvinner från gatorna.
"För det första så blir de häktade och kan inte begå nya brott, men sedan får de också längre straff än tidigare", säger han till SVT Nyheter.
Parallellt med att antalet häktade ökat har antalet skjutningar minskat, från 180 första halvåret i fjol till 138 första halvåret i år. Däremot är antalet dödade i skjutningar i stort sett detsamma. Första halvåret 2017 sköts 27 personer till döds jämfört med 28 under motsvarande period i år.
Utan straffskärpningen hade antalet dödade och skadade varit "markant fler", menar Johan Gustafsson.
Inte omöjligt, fast svårt att leda i bevis.
Den som sitter bakom lås och bom begår i regel inga brott under tiden. Men det krävs mer än repression från statens sida för att komma åt det dödliga skjutvapenvåldet som till stor del är koncentrerat till storstädernas gängmiljö.
Avgörande är att lyckas stoppa nyrekryteringen till gängen. Då gäller det att skapa framtidstro bland ungdomar, inte minst i socialt utsatta områden. Det kräver i sin tur fungerande, bra skolor och att barnen kan se sina föräldrar gå till jobbet och försörja familjen.
Fortfarande lämnar alltför många grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Fortfarande är arbetslösheten bland utrikesfödda alldeles för hög. Mycket återstår att göra.
De hårdare tagen kan – vilket skärpningen av straffen för vapenbrott tycks bekräfta – ge tydliga och snabba resultat. Det gillar politikerna.
Men hårdare straff är inte ett självändamål. Snarare ett nödvändigt ont och det yttersta tecknet på ett kostsamt samhällsmisslyckande.
Gå till toppen