Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Klimathotet är också ditt problem.

Förhoppningsvis snart ett minne blott.Bild: Larsen, Håkon Mosvold
Nu är det slut.
På onsdag infaller Global Overshoot Day, alltså den dag då årets ranson av förnybara resurser är slut. För att leva hållbart skulle vi behöva sluta konsumera nu. Eller, vi och vi. Med ”vi” menas i detta sammanhang alla människor på jorden. Vi svenskar gjorde slut på vår andel redan den 28 mars.
Den här sommaren har konsekvenserna för många känts extra nära. Extrem torka, rekordvärme, missväxt, brinnande skogar. Det har legat en lätt apokalyptisk känsla över den glödande solen på en ständigt molnfri himmel.
Sedan 1900-talets början har jordens medeltemperatur höjts med nästan en grad. De närmaste 20 åren beräknas den stiga med lika mycket till.
Ska utvecklingen vändas krävs drastiska åtgärder.
Sverige har ambitiösa klimatmål som det råder stor politisk enighet kring. Utsläppen av växthusgaser ska exempelvis vara noll år 2045, alltså om 27 år.
Praktiskt men oroväckande nog ligger målet så långt fram i tiden att ingen kommer att kunna hållas ansvarig om det inte uppnås. Alla kommer att kunna skylla ifrån sig på någon annan.
Föga förvånande har Naturvårdsverket också konstaterat att varken befintliga eller beslutade åtgärder är tillräckliga för att klimatmålen ska kunna uppnås.
De två största utsläppskällorna i Sverige är industrin och transporterna. För inrikes transporter, borträknat flyget, är målsättningen att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030. Som konstateras i Dagens Nyheters genomgång (16/4) betyder det att utsläppen måste minska med 7 procent per år. Om det ska bli verklighet måste takten på minskningen mer än fördubblas jämfört med 2015–2016.
En stor del av utsläppen kommer från personbilar och om målet ska nås behöver därför betydligt fler än i dag ställa bilen. Det kräver att alternativen fungerar.
De närmast dagliga förseningarna i tågtrafiken är inte acceptabla. Trafikverket måste få ett tydligt uppdrag att prioritera underhåll och utbyggnad av järnväg.
Välskyltade och heltäckande cykelvägnät måste bli regel i stället för undantag.
Sedan 1990 har svenskarnas flygresor dessutom ökat med 243 procent och år 2014 resulterade enbart utlandsflygen i utsläpp motsvarande mer än ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Paradoxalt nog är flyget ofta det billigaste alternativet, delvis till följd av att varken bränsle eller utsläpp beskattas. Regeringens punktskatt på flyg som trädde i kraft i våras är långt ifrån perfekt, men ett steg i rätt riktning.
Klimatkrisen kräver politisk handlingskraft.
Men problemet går inte bara att skyffla över på politiker.
För i slutänden är det inte politikerna som bokar weekend-resan till New York, tar bilen till jobbet, totalrenoverar köket för tredje gången eller uppdaterar garderoben i köpcentrumet.
Sommarens bränder har gjort det tydligt hur individens beslut påverkar kollektivet. Ska det brinna mindre i framtiden är det hög tid att tänka på andra i fler beslut än om grillen ska tändas.
Gå till toppen