Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Plötsligt vet alla hur kriser ska tacklas.

Alliansens partiledare Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L) och Ebba Busch Thor (KD) presenterade på tisdagen tio punkter för stärkt krisberedskap och krisledningsförmåga.Bild: Hossein Salmazadeh/TT
Medan brandröken fortfarande ligger tät över delar av Sverige, medan det brinner i fnösketorra skogar och pyr i mossar, försöker politikerna överträffa varandra med förslag för att stärka Sveriges krisberedskap.
Plötsligt vet alla hur krisen ska tacklas – om den kommer. Bra, men det känns samtidigt lite yrvaket. Ungefär som att vilja teckna brandförsäkring när huset redan står i lågor.
Men brunna hus kan byggas upp och ny skog kan planteras, så bättre sent än aldrig.
På tisdagen presenterade allianspartierna tio punkter för stärkt krisberedskap och krisledningsförmåga.
Bland förslagen: inrätta ett säkerhetsråd under statsrådsberedningen, bygg upp en nationell krisfond, förstärk hemvärnet från dagens omkring 21 000 till 30 000 man, satsa på nationell brandbekämpningsförmåga från luften.
På DN Debatt talar sig Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Isabella Lövin, tillsammans med företrädare för systerpartierna i Norge och Finland, varma för att de nordiska länderna gemensamt ska säkra "att det finns släckningsförmåga i hela Norden av antingen EU eller av de nordiska länderna", bland annat genom att brandflygplan ska finnas stationerade i Norden.
Häromdagen berättade inrikesminister Morgan Johansson (S) att regeringen vill bygga ut utbildningen av räddningstjänstpersonal från 500 till 1 000 personer per år, öka investeringarna i utrustning, samt stärka stödet från flygplan och helikoptrar.
Regeringen vill dessutom – inte oväntat – tillsätta en särskild utredning som ska utvärdera sommarens insatser.
Det senare erbjuder om inget annat en viss möjlighet att fram till valet kunna ducka för besvärande frågor med hänvisning till att regeringen inte vill föregripa utredarens slutsatser.
Moderatledaren Ulf Kristersson var ärlig nog att erkänna att det inte enbart handlar om den sittande regeringens försummelser utan om "25 års underskattande av den civila beredskapens betydelse".
Och så är det. Sverige har under decennier och i bred politisk enighet rustat ner sin förmåga att möta kriser av olika slag, militära såväl som andra.
Men en fråga som dröjer sig kvar under den febrila politiska aktivitet som utlösts av skogsbränderna är varför inte mer gjordes efter den katastrofala branden i Västmanland sommaren 2014?
Alliansregeringen tillsatte i augusti 2014 en särskild utredare som skulle granska branden. I november lade utredaren Aud Sjökvist fram sina preliminära fynd och slutsatser – starkt kritiska – för den nya rödgröna regeringen. Sex veckor senare lades hennes utredning ner.
För att lägga locket på, misstänker Sjökvist. Vilket företrädare för regeringen givetvis blankt förnekar.
Istället fick MSB, en myndighet underställd regeringen, i uppgift att fortsätta granskningen – och därmed också att bedöma sin egen insats.
Det handlar kanske inte om fyra förlorade år, men nog kunde och borde mer ha gjorts för att höja den svenska beredskapen.
Det visar om inget annat alla de mer eller mindre goda förslag som politikerna nu lite efterklokt sprutar ur sig.
Gå till toppen