Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Partier kan gynnas av extremvärmen

Den rekordvarma sommaren kan komma att lyfta klimatfrågan i höstens val. – Ett sådant här väder kan få en sådan effekt, men det beror på vilka frågor som konkurrerar, säger statsvetaren Åsa Knaggård.

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin försöker lyfta klimatfrågan bland solbadarna i Tantolunden i Stockholm.Bild: Erik Simander/TT
Med bränder, torka och rekordvärme i backspegeln kommer det att bli svårt för partierna att ignorera klimatfrågan, enligt Åsa Knaggård, som forskar i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon hänvisar till den effekt som stormen Gudrun hade på den politiska debatten 2005, då klimatfrågan gick från att vara en fråga för "några få" till att bli självklar.
Enligt Knaggård har människor tidigare inte satt eldningsförbud, översvämningar och lågt grundvatten i samband med klimatförändringar, men hon tror att de nu har fått en förståelse för det. Om klimatfrågan får ett större utrymme i debatten beror delvis på om partierna gynnas av det, menar hon.
– Inför valet är det bara Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet som gynnas av att den kommer upp. De andra kan tappa röster på det. Det hämmar klimatdiskussionen före valet.
I Novus senaste opinionsundersökning från mitten av juni hamnade miljö och klimat på delad sjätteplats med landets ekonomi bland de viktigaste väljarfrågorna. Men det var innan värmerekorden slogs.
Novus vd Torbjörn Sjöström tror att Sveriges beredskap för skogsbränder kan få en större effekt på politiken än extremvärmen.
– Många anser att klimatfrågan är jätteviktig om man inte begränsar den till Sverige. De flesta vet att Sveriges möjligheter att praktiskt påverka miljöfrågan är begränsade, säger han och fortsätter:
– Alla är övertygade om att vi kan påverka skola, sjukvård och brottslighet i vårt eget land. De frågorna kommer att trumfa klimatfrågan i riksdagspolitiken.
MP, C och V tror att sommarens extremväder kommer att lyfta klimatfrågan i valet. MP har länge kämpat kring fyraprocentspärren i opinionsmätningarna. I den senaste Novusmätningen från slutet av juli lyfter MP till 5,7. Förändringen ligger dock inom felmarginalen.
– Det är klart att människor nu ser att det som forskningen så länge har varnat för också händer. Då handlar det inte om en extremsommar, utan om att vi nu ser en global värmebölja, säger språkröret Gustav Fridolin.
Klimatfrågor har tidigare hjälpt Miljöpartiet i val – säldöden anses ofta ha tagit partiet in i riksdagen 1988.
TT: Gynnar den varma sommaren MP i valet?
– Det här är mycket allvarligare än så. Det här handlar inte om att gynna eller missgynna vissa partier, utan om att vi som mänsklighet måste ta ansvar, säger Fridolin.
Moderaternas miljöpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard bedömer att hennes parti kommer att prata mer om klimatfrågor än vad det hade tänkt i valrörelsen.
– Det är klart att torkan och bränderna verkligen gav frågan fokus, säger hon.
Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen tror inte att den varma sommaren får väljarna att intressera sig mer för klimatfrågan. Han räknar dock med att andra partier nu passar på att försöka att lyfta fram sin egen klimatpolitik.
– Men det är viktigt att konstatera fakta. Det är inte klimatpolitiken i riksdagen som kommer att förändra väderleken, säger Kinnunen.
Han utgår däremot från att SD i valrörelsen kommer att lyfta Sveriges brister när det gäller beredskapen för att släcka skogsbränder.
– Här har denna och förra regeringen misskött sig.
Fakta

Så har sommaren varit

Maj

Den varma sommaren började redan i maj, som var historiskt varm på många håll i landet. SMHI konstaterade att nya majrekord noterades på de flesta av institutets mätstationer. På vissa håll handlade det om så mycket som två graders rekordökning.

Den 29 maj passerades också 30-gradersvallen för första gången i år, då termometern i Hudiksvall visade 30,3. Även längre norrut var det varmt med temperaturer på 29,5 grader i både Boden och Älvsbyn. Det torra majvädret ställde till det för många av landets mördarsniglar, som tynade bort.

Juni

I början av juni införde ett 20-tal kommuner bevattningsförbud efter den torka som hade drabbat landet under maj. Bristen på nederbörd skapade en oro bland landets jordbrukare. Många bönder hade redan drabbats av att skördar torkat bort. Oron för inkomstbortfall var stor. Även köttbönderna drabbades av torkan.

Förstaskörden på vallar levererade volymer under det normala och återväxten var dålig — det såg inte ut att växa något nytt. Fjolårets skördar ledde till små lager av foder och i juni i år stod bönderna inför problemet att årets torka kunde landa i foderbrist – och i värsta fall nödslakt.

Juli

Juli fortsatte med temperaturer på uppemot 30 grader på vissa håll, i exempelvis Stockholm, Gävle och Umeå. I mitten av månaden hade SMHI klass 1- och klass 2-varningar utfärdade för mycket höga temperaturer och i vissa områden extremt höga temperaturer.

Utöver det härjade skogsbränder på flera håll i hela landet. I Värmland brann det på 250000 kvadratmeter. I Norrmossaflon i Sollefteå kommun hade branden spridit sig över mer än 100 hektar. I slutet av juli brann totalt 25000 hektar skog i Sverige. Det är betydligt mer än vid katastrofbranden i Västmanland 2014. De större bränderna härjade i länen Gävleborg, Dalarna, Jämtland och Västernorrland. MSB fick hjälp från Frankrike, Italien, Tyskland, Litauen, Polen, Österrike och Portugal med att bekämpa bränderna.

Juli månad har generellt varit den varmaste hittills i Sverige, med rekord på flera håll.

Augusti

För första gången sedan branden i Kårböle i Hälsingland startade finns en prognos för när markerna kan lämnas över till markägarna igen. Samtidigt ökar brandrisken i södra Sverige enligt MSB. Allra högst risk är det just nu i Småland, Östergötland, Skåne och delar av Dalsland. Det pågår för närvarande ett 20-tal skogbränder runtom i landet enligt SOS senaste uppdatering.

Fakta

Klimatförändringar

Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara "observeras" indirekt, genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.

Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan man se både temperatur- och nederbördsförändringar redan i dag. Man kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.

Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden – från 1906 till 2005 – ökat med drygt 0,7 grader, vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker i dag skulle kunna vara tecken på klimatförändringar, men de kan också inträffa av helt naturliga skäl. De är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan.

I Europa är det framför allt de senaste årens översvämningar, värmeböljor och torka som väcker oro. Milda vintrar, skyfall och svåra stormar är andra exempel som omedelbart väcker frågor om hur klimatet kommer att vara under de kommande åren.

Källa: SMHI

Läs alla artiklar om: Sommarvädret
Gå till toppen