Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Halv miljard i stöd för bönder hålls inne

Tusentals bönder väntar på EU-stöd för 2015, 2016 och 2017. Samtidigt som krispaketen duggar tätt i torkans spår klarar Jordbruksverket inte av att betala ut de pengar som bönderna har rätt till sedan tidigare. Orsaken är problem med it-systemet.

Torkan gör att många bönder får det svårt ekonomiskt – skördarna blir mindre, och de måste också köpa foder och strö till djuren.Bild: Andreas Hillergren/TT
Torkan innebär den värsta krisen som jordbruket har upplevt i modern tid och partierna bjuder över varandra i sin iver att hjälpa bönderna. Men eko-bonden Clas-Göran Gillerstrand i Vingåker konstaterar att krisstödet från regeringen bara är en rännil jämfört med de 160 000 kronor i ekostöd och betesstöd för 2017 som han fortfarande väntar på.
– Krisstödet skulle för mig innebära runt 15 000 kronor, och visst, det är bra. Men det vore ännu bättre om vi fick betalt för det vi har gjort, och i tid. De borde börja i den änden hellre än att kladda med krisstöd.
För honom, som ekobonde med köttdjur och spannmålsodling, kommer ungefär en fjärdedel av omsättningen på runt fyra miljoner kronor om året från olika jordbruksstöd via Jordbruksverket.
Men inte en enda gång sedan 2015 har han fått pengarna i tid. I alla fall inte allt. Jordbruksverket har betalat ut en del, men hållit inne ungefär 15 procent till en slututbetalning. Det är de pengarna för förra året som han väntar på. De kommer att behövas i år, då han antagligen får både ökade kostnader för att köpa foder och mindre intäkter på grund av torkan.
– Jag har fått låna pengar från banken för att klara mig tills det att stödpengarna kommer.
Nu är Gillerstrand orolig för att årets EU-pengar inte heller ska komma i tid. Men det säger Mirja Hjers, Jordbruksverkets tillförordnade divisionsdirektör för utbetalningsavdelningen, att de ska göra.
– Vi kommer att betala ut 85 procent av årets stöd i förskott under oktober.
Hjers förstår att bönderna har det besvärligt och säger att ingen på Jordbruksverket kan vara nöjd med hur utbetalningarna har skötts. Orsaken är det nya stödprogram som kom 2015 och som innebar att datasystemen måste byggas om. Det har Jordbruksverket hållit på med i tre år.
– Vi har prioriterat de största stöden, vi har betalat ut 28 miljarder av totalt runt 28,5 miljarder hittills.
Men mindre stöd, som de till ekobönder och stöd för att hålla betesmarker öppna, har fått vänta. De bönderna har fått en delutbetalning, men väntar fortfarande på slututbetalningarna.
– Det arbetet pågår och vi hoppas kunna göra de sista utbetalningarna under hösten.
TT: Går det inte att betala ut pengarna manuellt, nu när bönderna krisar i torkan?
– Nej, det kan vi inte. Vi är reglerade via EU och stöden bygger på regelverk som vi måste följa.
TT: Vad är det som är så svårt?
– För varje del måste regelverket kopplas till ett eget it-stöd och det har varit oerhört svårt. Men vi är inte nöjda med hur det har gått och har dragit lärdomar av detta.
Centerpartiet och Kristdemokraterna, som har presenterat egna krispaket för bönderna, pekar på just Jordbruksverkets roll när det gäller stödutbetalningar.
Många bönder undrar hur det kommer att bli då regeringens krispengar ska betalas ut, när verket inte har kunnat betala ut stödpengarna för tidigare år.
– De pengarna är uppdelade i två delar. De 400 miljoner kronor som ska betalas ut i december i år klarar vi som det ser ut med våra befintliga system. Resterade 760 miljoner ska fördelas enligt dialog med branschen, och det arbetet pågår nu, så för de pengarna vet vi inte, säger Hjers.
Rättad: I en tidigare version av artikeln angavs en felaktig summa för hur mycket Centern vill ge Jordbruksverket extra i år för att få ordning på it-systemen så att bönderna får sina pengar. Korrekt är 30 miljoner per år under en treårsperiod.
Fakta

It-systemen inte klara

Jordbruksverket släpar efter med utbetalningarna av ungefär en halv miljard kronor i EU-stödpengar för åren 2015, 2016 och 2017.

Totalt väntar 14 000 ansökningar, men en bonde kan ha gjort flera ansökningar för olika ändamål. Jordbruksverket kan inte säga exakt hur många enskilda bönder som berörs, annat än att det rör sig om flera tusen.

I pengar räknat handlat det om cirka en halv miljard kronor.

Mindre stödområden har prioriterats ned då it-systemen utvecklades. Det gör att exempelvis ekobönder ännu inte fått sina pengar eftersom de systemen ännu inte är klara. Jordbruksverket hoppas att de ska bli färdiga under hösten.

Regeringen har under 2017 och 2018 skjutit till Jordbruksverket 80 miljoner kronor per år, och planerar ytterligare 60 miljoner kronor per år under 2019 och 2020 för att myndigheten ska få ordning på utbetalningarna.

Centerpartiet vill ge Jordbruksverket 30 miljoner per år under de kommande tre åren.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) planerar att stämma staten på dröjsmålsränta i ett pilotfall. Kruxet är bara att den bonden ännu inte har sett röken av pengarna och storleken på dröjsmålsräntan kan därför inte fastslås.

Källa: Jordbruksverket, LRF

Fakta

EU-stöd till jordbruket

EU:s jordbrukspolitik bygger på att bönderna får olika former av stöd.

Jordbrukspolitiken står för nästan 40 procent av EU:s budget. Det finns tre olika slags stöd: Gårdsstöd är det största och betalas i proportion till gårdens storlek. Det går direkt till bonden. Marknadsstöd innebär att EU kan stödköpa lantbruksprodukter. Miljöstöd innebär olika slags stöd för miljön eller en levande landsbygd. Frankrike får mest i jordbruksstöd i kronor räknat, medan Bulgarien och Rumänien för mest i förhållande till ländernas ekonomier.

Källa: EU-upplysningen, EU-kommissionen

Gå till toppen