Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Lägre lön och fler psykologer.

På jakt efter jobb.Bild: NIKLAS LARSSON / TT
Arbetslös, 22 år och utan gymnasieexamen? Vill du ha förtidspension, depression eller blandat?
Den svenska ekonomin tuffar på och arbetslösheten sjunker för varje månad. Inte ens ungdomsarbetslösheten är hög längre, 7,3 procent i Skåne och då ligger regionen ändå över rikssnittet.
Men för unga svenskar som inte har gått gymnasiet ser situationen helt annorlunda ut. Arbetslösheten är 37 procent, rapporterade tidningen på måndagen (6/8). Det är tre gånger så högt som på andra sidan Sundet i Danmark.
Sverige skiljer ut sig i ett europeiskt perspektiv just genom att ha låg arbetslöshet för högutbildade och mycket hög för dem som saknar gymnasieutbildning.
”Utrymmet på arbetsmarknaden för den här gruppen är i princip obefintligt. Vi har en arbetsmarknadsmodell som inte tillåter lägre ingångslöner, det innebär indirekt att man begränsar utrymmet för mer lågproduktiva jobb och för folk med lägre utbildning”, förklarar professorn i hälsa och samhälle på Malmö universitet, Jonas Olofsson för tidningen (6/8).
För baksidan av höga löner är att de som saknar utbildning och erfarenhet inte är tillräckligt produktiva för att få en lön över huvud taget.
Konsekvenserna av att under lång tid inte ha ett jobb att gå till är förödande. För det första blir det svårare att få ett jobb även längre fram i livet. För det andra ökar risken för psykisk ohälsa och sannolikheten att hamna på sjukhus för depression fördubblas. Konsekvenserna blir större ju längre personen står utanför arbetsmarknaden.
När åtgärder mot långtidsarbetslöshet diskuteras är det därför alltid bråttom.
Sänkta ingångslöner och fler lågkvalificerade arbeten är grundläggande för att fler personer ska få ett jobb att gå till på morgonen. Men det löser långtifrån hela problemet.
För många unga finns det mer djupgående orsaker till att de varken arbetar eller studerar.
En genomgång gjord av Nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar visar att gruppen kan delas in i fyra huvudsakliga undergrupper, som ofta överlappar varandra: Unga från familjer med låg socioekonomisk status, unga utan gymnasieutbildning, unga med funktionsnedsättning och unga nyanlända.
Det säger sig själv att en förståndshandikappad ungdom är i behov av helt andra insatser än en nyanländ och åtgärderna måste anpassas efter de olika gruppernas behov.
För många av dem som inte gått ut gymnasiet har skolproblemen börjat tidigt. Studier tyder på att 90 procent av de barn som skolkar mycket från grundskolan har en psykiatrisk diagnos. Vanligast är depression, social fobi och separationsångest. Görs inget följer problemen med upp i gymnasiet och sannolikheten att ta studenten är låg.
En viktig del i att minska arbetslösheten bland unga är därför att stärka barn- och ungdomspsykiatrin och se till att alla elever som behöver kan träffa en skolpsykolog.
Ungdomsarbetslösheten är låg, och för de allra flesta unga kommer det att gå bra. Men för dem som är på väg utför måste samhället reagera snabbt. Allt annat är ett kostsamt slöseri med människor.
Gå till toppen