Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Henrik Nilsson: Kanada står på sig. När ingen annan gör det.

Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland. Foto: Jose Luis Magana APBild: Jose Luis Magana
En diplomatisk kris om mänskliga rättigheter har brutit ut mellan Kanada och Saudiarabien. Samtidigt korsfästes en man från Myanmar under veckan i den saudiska staden Mecka. Han avrättades och kroppen hängdes upp som ett varnande exempel, uppger nyhetsbyrån Bloomberg.
Internationella relationer är allt som oftast en röra av komplicerade övervägningar. Det är inte alltid lätt att avgöra vem som har rätt eller fel. Men i den diplomatiska konflikten mellan Saudiarabien och Kanada är valet enkelt.
Fejden började med att den kanadensiska utrikesministern Chrystia Freeland kritiserade Saudiarabiens fängslanden av människorättsaktivister. Det har lett till en rad åtgärder från saudiskt håll. Nya handelsavtal läggs på is, saudiska utbytesstudenter tvingas flytta och flygningar från Saudiarabien till Kanada ställs in.
Kanadas försvar för de mänskliga rättigheterna har mötts av tystnad från en ängslig omvärld. USA och EU skruvar på sig obekvämt och uttalandena har hittills varit ljumma. Istället försöker Kanadas allierade undvika att trampa saudierna på tårna.
För svenskar är situationen bekant. Under våren 2015 kritiserade Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) Saudiarabien för piskningen av bloggaren Raif Badawi. Wallström kallade metoden för medeltida. Till sist vek den svenska regeringen ner sig. De ekonomiska och politiska konsekvenserna blev för stora.
Saudiarabien är en viktig internationell aktör. På grund av att landet är världens största exportör av olja har den saudiska regimen fått ett stort inflytande internationellt. Men samtidigt är halshuggning, korsfästning, hängning och piskning en del av det saudiska rättssystemets arsenal. Saudierna har fått hållas ostörda alldeles för länge.
Det finns en poäng att gå varsamt fram i frågor gällande andra länders interna angelägenheter. Goda samtal och relationer ska värnas för en fredlig värld. Men det får inte hindra kritik mot länders bristande respekt för humanitära principer.
Saudiarabien har, precis som en majoritet av världens länder, skrivit på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Deklarationen bygger på att rättigheterna är universella. Kanadas kritik är i allra högsta grad berättigad. Reglerna bör gälla alla. Även mäktiga stater.
Valet mellan att förlora en handelspartner eller att stå upp för människovärdet borde därför vara enkelt.
Framför allt bör USA och EU, som historiskt har varit starka försvarare av folkrätten, ställa sig bakom Kanada. Men det är lätt att hålla högtidstal. Det är en annan sak att agera.
Ett principfast försvar av mänskliga rättigheter kostar. Det återstår att se om Kanada, till skillnad från den svenska regeringen, fortsätter att stå på sig.
Gå till toppen