Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

SD avvikande i klimatpolitiken

I valets näst viktigaste valfråga – klimatet – är riksdagspartierna överens på många plan. Det avvikande partiet är Sverigedemokraterna. – Problembilden är alla partier överens om, förutom SD, säger statsvetaren Åsa Knaggård.

"Utsläppen måste minska på global nivå, vi ska inte stirra oss blinda på Sverige", säger Martin Kinnunen, SD:s miljöpolitiske talesperson.Bild: Henrik Montgomery/TT
Klimatfrågan ser ut att ta en större plats i det kommande valet. Alla riksdagspartier, förutom SD, är överens i stort: att klimatfrågan är ett allvarligt problem som kräver politisk handling, och att Sverige måste spela en aktiv roll i att göra något åt problemet, anser statsvetaren Åsa Knaggård som forskar om miljöpolitik på Lunds universitet.
– Där råder total konsensus, bortsett från Sverigedemokraterna. De menar mer att Sverige gjort mycket och att andra länder får göra mer. De klimatskeptiska åsikterna finns inom partiet. Man ser inte den klimatpolitiska frågan som en given politisk fråga.
Partiledaren Jimmie Åkesson sade i en intervju under Almedalen 2017 att "det vore bättre för Sverige och klimatet långsiktigt" om Sverige inte var med i Parisavtalet.
I en debattartikel skrev partiets tidigare miljöpolitiske talesperson Josef Fransson, som i dag är riksdagsledamot: "om ett par decennier så tror jag att vi ser tillbaka på dagens katastroflarm med häpnad".
Vad riksdagspartierna är i högsta grad oense om är lösningarna för att minska världens och Sveriges utsläpp. Den stora skillnaden är mellan de partier som framför allt tror att det går att lösa genom tekniklösningar eller att det också måste ske genom beteendeförändringar, som att vi konsumerar på ett annat sätt, påpekar Åsa Knaggård. Hon nämner Miljöpartiet som ett parti som är inriktat på att det förutom tekniska lösningar också krävs beteendeförändringar. Allianspartierna tror mer på att ett teknikskifte kan lösa klimatfrågan.
SD placeras i botten av Naturskyddsföreningens rankning inför valet , och enligt Världsnaturfonden har partiet "en mycket låg ambition för klimatpolitiken". Sverigedemokraterna är dessutom det enda riksdagspartiet som röstat nej till Parisavtalet, klimatlagen och målet om noll nettoutsläpp år 2045.
Men Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson, säger att SD håller med de andra partierna.
– Vi måste minska utsläppen av växthusgaser och försöka minska riskerna med den globala uppvärmningen.
Att partiet skulle vilja dra sig ur Parisavtalet stämmer inte, menar han.
– Vi står bakom Parisavtalet och dess mål. Sedan är Parisavtalet en väldigt lös strävan och dess betydelse ska inte överdrivas på något sätt.
SD anser att Sveriges utsläpp redan är låga och att pengar kan läggas på att arbeta för att minska utsläppen globalt, i stället för på vad partiet ser som dyra klimatåtgärder på hemmaplan.
TT: I vilka sammanhang vill ni arbeta för att få ned utsläppen globalt?
– Till exempel att satsa på en forskningsreaktor för nästa generations kärnkraft. Om man tar fram en väldigt bra produkt kan den exporteras så att andra länder kan bygga nästa generations miljövänligare och mer driftsäkra kärnkraft, säger Kinnunen.
Fakta

SD:s klimatpolitik

I sin valplattform för 2018 skriver Sverigedemokraterna att de föredrar "satsningar på internationella åtgärder och forskning framför höjda drivmedelspriser, fordonsskatter och andra åtgärder som slår mot svenska jobb och landsbygd utan någon mätbar påverkan på miljöproblemen globalt".

Partiet vill satsa på "säker och effektiv kärnkraft" och "flytta de klimatpolitiska resurserna dit de gör mest nytta, exempelvis inom internationella insatser och forskning".

SD är det enda riksdagspartiet som röstat nej till Parisavtalet, klimatlagen och målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045.

I sin budgetmotion januari 2017 föreslog partiet att anslaget till SMHI ska sänkas med elva miljoner kronor. Skälet är att partiet anser att SMHI ägnar sig åt "tendentiös opinionsbildning" gällande klimatförändringar.

Läs alla artiklar om: Valet 2018
Gå till toppen