Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”En studie räcker inte som grund för beslut om vård för personer med psykisk ohälsa.”

Att försäkra att avsikten inte är att ersätta psykologisk behandling hjälper föga när användning av mindfulness uppmuntras så kraftigt som nu sker. Det skriver fyra företrädare för Beteendeterapeutiska föreningen.

Undervisning i mindfulness i USA. Skånes regionfullmäktiges har beslutat att instruktörer ska utbildas så att regionens alla vårdcentraler kan erbjuda mindfulness.Bild: Nick Ut
Forskning om psykologisk behandling är ett komplext område och frågan om hur den ska vägleda vården är knappast enklare.
Vi välkomnar att Jan Sundquist, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, nu delvis korrigerar det förenklade och felaktiga påstående som figurerat såväl i medier som underlag för Skånes regionfullmäktiges beslut om att instruktörer ska utbildas så att regionens alla vårdcentraler kan erbjuda mindfulness: Att mindfulness visat sig lika bra som individuell KBT, kognitiv beteendetreapi (Aktuella frågor 6/8).
Sundquist betonar att syftet med den studie han lett inte var att jämföra med fullgod KBT utan med den sedvanliga behandling som erbjuds vid vårdcentralerna. Han bekräftar också att den KBT som vissa fick inte motsvarar den individuella KBT som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Men det verkar inte hindra vare sig Sundquist eller ansvariga regionpolitiker från att ignorera den samlade vetenskapliga bilden, evidensen, av hur bra mindfulness fungerar och som motiverar Socialstyrelsen att i sina riktlinjer endast rekommendera mindfulness för patienter som återfaller i depression.
Syftet med att sammanfatta forskning i evidens, är att lyfta blicken från enstaka, egna forskningsfynd eller sin egna kliniska erfarenhet och få en bra helhetsbild inför ett beslut. En studie räcker inte som grund för beslut om vård för personer med psykisk ohälsa.
Sundquist avfärdar de problem med den låga andel som följs upp i hans studie genom att hänvisa till att resultatet ändå är statistiskt säkerställt. Det är ett felaktigt resonemang.
När stora mängder data saknas finns det en påtaglig risk för att statistiska modeller ger felaktiga resultat. Bortfall på 24 och 18 procent är vanliga inom behandlingsforskning men det betyder inte att de är oproblematiska. Bortfallet på 45 procent i den ettårsuppföljning som Sundquist hänvisar till innebär att det råder mycket stor osäkerhet kring slutsatsen att mindfulness fungerar lika bra som ordinarie vård i Skåne. Det är just på grund av denna och liknande brister med enstaka studier som den samlade evidensen är så viktig.
Även om Sundquist, till skillnad från Gilbert Tribo (L), är öppen med att vårdcentralerna inte har tillräckliga resurser för att erbjuda den vård som Socialstyrelsens riktlinjer förespråkar verkar han dela politikernas problematiska slutsats och förslag på lösning, att fler ”verktyg” är bättre, och att nya, mer osäkra men billigare ”verktyg” ska prioriteras istället för att se till att ”verktyg” med starkast vetenskapliga stöd används på det sätt som de ska användas. Att försäkra att avsikten inte är att ersätta psykologisk behandling hjälper föga när användning av det nya ”verktyget”, mindfulness, uppmuntras så kraftigt som nu sker samtidigt som vårdcentralernas resurser är begränsade.
Gilbert Tribo påpekar att satsningen endast gäller som en alternativ behandlingsmetod till de patienter som inte svarar på traditionell kognitiv beteendeterapi (Aktuella frågor 30/7). Det är en god nyhet, mer i linje med rådande evidens och Socialstyrelsens riktlinjer. Det innebär också en mer rimlig och begränsad satsning, förutsatt att den följs upp och utvärderas systematiskt för att säkerställa både korrekt användande och effektivitet.
Men det mest avgörande är att politiker börjar ta den stora patientgrupp som lider av psykisk ohälsa på allvar och ger den tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling av tillräcklig omfattning och kvalitet, istället för att komma med felaktiga förevändningar om att det är ett ouppnåeligt ideal, att forskning visat att billigare alternativ är lika bra eller att flera ”verktyg” alltid är bättre än bra ”verktyg”.

Lise Bergman Nordgren

fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, ordförande i Beteendeterapeutiska föreningen

Brjánn Ljótsson

docent, leg psykolog, Karolinska institutet

Viktor Kaldo

professor, leg psykolog, Linnéuniversitetet och Karolinska institutet

Li Wolf

socionom, leg psykoterapeut, styrelseledamot i Beteendeterapeutiska föreningen
Läs mer: ”Vår studie visar att mindfulness är en mycket lovande metod.”
Läs mer: ”Personer med psykisk ohälsa ska i första hand erbjudas de behandlingar som har vetenskapligt stöd.”
Läs mer: ”Mindfulness är en intressant metod som har goda möjligheter att ge bra resultat.”
Läs mer: ”Beslutet att utbilda instruktörer i mindfulness kan äventyra vård som har gott vetenskapligt stöd.”
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen