Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

LARS ASKLUND: "Här kan Malmö än en gång slå sig för bröstet!"

Bild: Patrick Persson
På Drottninggatan snett emot Polishuset ligger det halvfärdiga bostadskvarteret Sofia, som av Arkitektupproret utropats till Malmös fulaste hus. Folk retar sig på fasaden av rostig plåt. Men på håll ser det ut som ett tegelhus i samma röda färg som tegelkvarteren i Rörsjöstaden. Vad har man att klaga över?
Malmö har alltid satsat stort. Här finns Turning Torso, världens förmodligen vackraste skyskrapa. Kronprinsen var länge Sveriges högsta hyreshus. Höghuset ute på Limhamn skäms heller inte för sig. Här byggdes en fantastisk teater under brinnande krig!
Kvarteret Sofia har en berömd granne på andra sidan parken. Malmgården byggdes 1934 av den legendariske byggmästaren Eric Sigfrid Persson. Det var Nordens största bostadshus, ett utpräglat funkishus i gult tegel, som blev vida känt bland annat för sina självspolande toaletter och tennisbanorna på den öppna innergården. Man kan föreställa sig vad grannarna i sina röda tegelhus tyckte om det ”odekorerade” funkishuset.
Idag är Malmgården en ikon, ombildad till bostadsrättsförening, som noggrant vårdar sin gamla funkisbyggnad. Fasaden är nyrenoverad, fönstren ser ut som förr och tegelfogarna har exakt samma färger som de hade 1934. Det är fint när man älskar gamla hus; synd bara att man tycker så illa om dem när de är nya!
Det hus som håller på att växa fram i kvarteret Sofia påminner om sin berömda granne. Byggnaderna har samma enkla grundform. Båda har sex våningsplan och stora, öppna innergårdar. Arkitekt är Tegnestuen Vandkunsten, som också har ritat det fina, vitputsade bostadshuset intill konserthuset. Men i kvarteret Sofia använder man cortenstål i fasaden. Det upprör förmodligen därför att man inte är van att se boningshus av rostigt stål.
Cortenstål innehåller en liten del koppar och rostar långsammare än vanligt stål. Det håller längre. Man ser det allt oftare som fasadmaterial. P-huset Dockan i Västra hamnen är Malmös utan tvekan vackraste parkeringshus. Där står stålets rostgula färg mycket vacker mot murgrönan. Malmös nya Saluhall har också en fasad av cortenstål. Det finns flera (mer eller mindre lyckade) cortenhus i landet. Men ingen av samma magnitud som Kvarteret Sofia. Här kan Malmö än en gång slå sig för bröstet!
Man ska inte vara så ängslig med material, som inte är så vanliga i stadsbilden. Idag är det snarast bristen på variation som tröttar i nya bostadsområden. Samtidigt är det viktigt att som arkitekt relatera till omgivningen. Men i det här fallet ska man inte se Kvarteret Sofia som en del av de gamla husen i Rörsjöstaden. Byggnaden är snarare en i raden av pampiga hus längs Drottninggatan, den gamla paradgatan som än idag är det viktigaste stråket in mot centrum.
Det är fel att recensera en byggnad innan den är färdigbyggd, men här artar det sig bra. De fina planlösningarna och den rymliga innergården lär skapa en vacker, medvetet gestaltad livsmiljö. Kvarteret Sofia kommer att stå sig väl i raden av imposanta byggnader längs Drottninggatan.
Bild: Patrik Renmark

Lars Asklund om Drottninggatans pampiga hus från centrum ut mot periferin:

1. Latinskolan är en nyklassisistisk byggnad daterad 1878. Den räknades en gång till Malmös vackraste byggnader. Från början var den putsade fasaden förmodligen lätt avfärgad med en gul kalklasyr. Dagens gula färg känns tung och mörk.
2. Brandstationen från 1894 är en pampig byggnad ritad med tinnar och torn av arkitekten Arwidius i nationalromantisk stil. Man blir glad av den!
3. Sedan följer en anonym, typisk förvaltningsbyggnad i gult tegel. Byggd på 1940-talet. Den blir man inte lika glad av.
4. Därefter kommer en kontorsbyggnad i brutalistisk stil ritad vid början av 70-talet av Bernt Nyberg. Liksom på Centre Pompidou i Paris sitter ventilationsledningarna utanpå byggnaden. Nyberg hade tänkt sig öppna planlösningar i huset, men tiden var inte mogen för kontorslandskap. Huset är spännande men ansågs av många, när det begav sig, vara Malmös fulaste byggnad.
5. Nästa stora administrationsbyggnad, numera skattekontor, är ritad av Carl Nyrén. Han lyckades med den hart när omöjliga uppgiften att skapa variation i ett hus med över tusen kontorsrum. Notera att det nedsänkta, pampiga centralpartiet mot Drottninggatan innehåller soprum och varuintag. Calle Nyrén saknade inte humor!
6. Därefter följer en vacker kontorsbyggnad. Det var stadens tekniska verk från 30-talet, nu ombyggt till privata bostadsrätter. Den vackra innegården har en överraskande utsikt mot St Pauli kyrka.
7. På kvarteret Sofia låg tidigare ett slottsliknande äldreboende kallat Dahlgrenska stiftelsen. Byggnaden revs på 70-talet för att ge plats åt en fotbollsplan! Nu får kvarteret sin revansch med ett rostgult stålhus mot den vackra grönskan.
8. Efter Rörsjöparken avslutas sviten med Malmgården som byggdes på 30-talet. Arkitekt var Eiler Græbe, men idéerna var Eric Sigfrid Perssons. Tittar man noga upptäcker man att de horisontella murfogarna har en färg, som avviker från de vertikala.
Gå till toppen