Många satsar högt i den allt mer akuta konflikten mellan Turkiet och USA. Turkiets president Erdogan spelar på patriotiska känslor och säger sig söka nya vänner. I vassen lurar Ryssland. – Ett nytt frihetskrig, som nu är ekonomiskt, säger Turkietkännaren Paul Levin.
I sociala medier figurerar patriotiska filmer där turkar bränner dollarsedlar. Från myndighetshåll hotas med juridiska åtgärder mot dem som spekulerar mot eller skadar den turkiska ekonomin – allt medan landets valuta rasar fritt. President Recep Tayyip Erdogan utnyttjar återigen hotet från omvärlden för att vinna inrikespolitiska poänger.
– Från turkiskt håll ses det här som en attack från omvärlden, främst från USA, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.
– Det är väldigt svårt att sia om vad som nu kommer att hända, fortsätter Levin.
Erdogan kallade på en presskonferens USA:s agerande för en dolkstöt i ryggen.
– Vi samarbetar i Nato och sen försöker ni att hugga er strategiska partner i ryggen. Kan något sådant accepteras, frågade han sig.
Den korta bakgrunden till den aktuella krisen är Turkiets terroråtal mot den amerikanske pastorn Andrew Brunson, som USA vill se släppt senast onsdag, annars blir det dubbla tullar på turkiskt stål och aluminium har president Donald Trump hotat med. Det har fått den turkiska ekonomin i akut fall med en stor förtroendekris som grund.
– Erdogan spelar ett högt spel, det är oklart hur han ska hantera den ekonomiska krisen, säger Paul Levin.
Men även USA satsar stort med oklart utfall.
– USA riskerar att destabilisera Turkiet, vilket knappast gagnar USA, säger han.
En alltför infekterad konflikt hotar alliansen mellan de båda Natoländerna. Och det är här som ryssarna och president Vladimir Putin kommer in, vars utrikesminister Sergej Lavrov besöker Turkiet under måndag och tisdag. Ankara och Moskva har redan närmat sig varandra politiskt, bland annat köpte Turkiet nyligen ett luftförsvarssystem från Ryssland och möjligheten finns att den relationen stärks ytterligare.
Erdogan har hotat amerikanerna med att Turkiet nu söker sig nya vänner och där ligger Ryssland och Kina nära till hands, varav framför allt den sistnämnde har ekonomiska muskler att hjälpa Ankara ur den ekonomiska knipan. Även den rika gulfstaten Qatar har nämnts, ett land som turkarna har goda relationer med.
– Rysk strategi är att underminera Nato, men samtidigt gagnas inte Ryssland av en turkisk ekonomisk kollaps. Turkiet är stor köpare av rysk gas, säger Levin.
Och Turkiet är dessutom betydligt mer sammanflätat ekonomiskt med Europa.
– Så det är lättare sagt än gjort för Turkiets del att vända sig från väst.
Ekonomiska bedömare tror att Turkiet får svårt att hitta ekonomisk hjälp från öst – landet behöver tiotals miljarder dollar för att betala av sina skulder. Ryssland har egna ekonomiska problem och kineserna kanske inte vill bråka ytterligare med Trump, som för ett handelskrig med allt och alla för tillfället.
Per Hammarlund, aktiestrateg på tillväxtmarknader för storbanken SEB, tror att Turkiet därför kan komma att behöva hjälp från Internationella valutafonden för att återskapa det ekonomiska förtroendet i omvärlden.
– Det här är ett allvarligt läge, främst för Turkiet.
FaktaMånga fnurror på tråden
Natolandet Turkiet har närmat sig Ryssland politiskt, bland annat genom det överraskande köpet av ett nytt luftförsvarssystem från Moskva. Och trots att de båda länderna befinner sig på motsatt sida i Syrienkriget har de tillsammans försökt att förhandla fram ett fredsförslag.
Turkiet är upprört över att USA inte släpper sin hand från den exilboende Fethullah Gülen, som Turkiets president Erdogan anklagar ligga bakom den misslyckade militärkuppen för två år sedan.
Det finns dessutom fler politiska fångar än den nu aktuelle amerikanske pastorn Andrew Brunson som terroranklagas av Turkiet. Även andra amerikanska medborgare har fängslats, anklagade för kopplingar till militärkuppen. I sin tur har amerikansk domstol fällt en hög chef för en turkisk bank för att ha hjälpt till att runda de amerikanska sanktionerna mot Iran.
Det långvariga Syrienkriget har också delvis placerat USA och Turkiet på varsin sida. USA stöttar kurderna i Syrien, en grupp som Turkiet har terrorstämplat.
USA har flera militärbaser i Turkiet, som amerikanerna har använt i striderna mot IS i Syrien. På baserna finns också mängder av taktiska kärnvapen. Erdogans huvudmotståndare i presidentvalet, Muharrem Ince, hotade med att stänga ner baserna om inte USA lämnar ut Gülen.
