Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Världens bästa skola? Var god dröj.

Jan Björklund (L) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har olika åsikter om hur lärarbristen ska åtgärdas.Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT
Skolstarten är bara några dagar bort. Och skolledare runt om i landet sliter sitt hår i försöken att få ihop ett fulltaligt och helst behörigt lärarkollegium. Få kommer att lyckas helt.
Obehöriga lärare har länge betraktats som ett problem. Nu tycks de mer eller mindre motvilligt vara på väg att accepteras som lösningen på en av den svenska skolans stora utmaningar: lärarbristen.
På 15 års sikt saknas det enligt Skolverket 80 000 lärare. Och som utredare på Universitetskanslersämbetet konstaterat kan lärarbristen inte utbildas bort – intresset för att bli lärare är helt enkelt inte tillräckligt stort.
Miljöpartiet vill skaka fram 2 000 ytterligare lärare genom att erbjuda betald lärarutbildning enligt principen studera halva tiden, jobba halva tiden och få betalt för heltid.
Fast om den som går en lärarutbildning samtidigt ska undervisa lär det få till följd att antalet obehöriga lärare ökar.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, gillar Miljöpartiets förslag. Och det finns redan många obehöriga lärare i skolan, konstaterar hon.
Fast för mindre än två månader sedan lät det lite annorlunda. Då argumenterade Fahlén i en debattartikel i Dagens Samhälle för alla elevers rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet.
Enligt Skolverkets statistik för 2016/17 saknade över hälften av lärarna som nyanställdes detta läsår pedagogisk högskoleexamen. Totalt saknade var femte undervisare lärarutbildning.
Politikernas olika förslag och reformer för att öka läraryrkets attraktivitet tycks så här långt inte ha fått avsedd effekt. De senaste åren har utvecklingen tvärtom gått åt fel håll. Från höstterminen 2016 till höstterminen 2017 minskade antalet behöriga sökande till förskollärar- och lärarutbildningen i första urvalet med 4,5 procent, och från höstterminen 2017 till höstterminen i år med ytterligare 5,6 procent.
Ändå hävdar regeringen lustigt nog, genom högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S), att "söktrycket ökat över tid".
Vad som däremot har ökat – på riktigt – är antalet antagna: med 7,7 procent från 2016 till 2017 och med 2,6 procent från 2017 till i år.
Kombinationen av färre sökande och fler antagna innebär att det blivit lättare att bli antagen även med låga betyg och sämre förutsättningar att bli en bra lärare.
Världens bästa skola? Var god dröj.
Liberalerna kontrade Miljöpartiets utspel med ett förslag om att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna genom att ta över uppgifter som att agera rastvakter, registrera frånvaro och annan administration.
Det borde vara en bättre lösning ur såväl elevernas som lärarnas synvinkel. Att minska pappersarbetet och det som ligger vid sidan av själva undervisningen är sannolikt en av de viktigare åtgärderna för att göra det mer attraktivt att bli och förbli lärare.
Fast som läget ser ut räcker knappast detta. Utan obehöriga lärare stannar skolan.
Gå till toppen