Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Det är inte vinsten som skapar klyftorna.

Finansminister Magdalena Andersson (S) lämnar problemet olöst efter sig.Bild: Henrik Montgomery/TT
De rika blir rikare, de fattiga halkar efter, klyftorna växer. Och socialdemokrater hävdar att de är de enda som kan rädda Sverige.
På torsdagen varnade försvarsminister Peter Hultqvist för att växande klyftor kommer att få Sverige att rämna (Aftonbladet 16/8), samtidigt som finansminister Magdalena Andersson (S) tecknade en ljus bild av Sveriges framtid med fortsatt S-styre.
Och visst har vänstern delvis rätt i sin beskrivning av de ökande klyftorna. Men analysen av varför och förslagen till lösningar haltar betänkligt.
Klyftorna i Sverige, definierat som skillnaden i inkomst mellan hög- och låginkomsttagare, har ökat sedan början av 1990-talet, oavsett regering.
De flesta svenskar har fått det bättre ekonomiskt. De med låga inkomster i Sverige idag har, även med hänsyn till inflationen, mer pengar än de med låga inkomster hade för 20 år sedan. Men de rikaste har sett sina inkomster öka mer.
Utvecklingen är densamma i hela västvärlden men har gått snabbare i Sverige. Till viss del beror det på att inkomstskillnaderna här var mycket små till att börja med. Men utvecklingen beror även på politiska beslut.
I diskussionen om växande klyftor pekas ofta på chefers höga löner, och visst sticker det i ögonen om chefen tjänar mångdubbelt mer än de anställda. Men att de rika drar ifrån i inkomstligan beror inte främst på lönen.
Sverige är ett av de länder där det lönar sig minst att läsa vidare efter gymnasiet. Skillnaden i lön mellan hög- och låginkomsttagare är liten jämfört med andra länder och det är långt ifrån alla universitetsutbildningar som ger ett ekonomiskt plus. På inkomster över 37 942 kronor i månaden betalar löntagare dessutom mer än hälften i skatt. Skattetrycket på lönen minskade visserligen med alliansens jobbskatteavdrag. Men att bli rik genom att jobba är i stort sett omöjligt i Sverige idag.
Förutom inkomstskatten betalar företag hög arbetsgivaravgift, vilket gör det dyrt att anställa och minskar möjligheterna för lågutbildade att få jobb. Klyftan i sysselsättning mellan de med och de utan utbildning är större i Sverige än i de flesta jämförbara länder och Socialdemokraterna går till val på att göra det ännu dyrare att anställa. Samtidigt har bidragsnivåerna sänkts, vilket ökar inkomstskillnaderna mellan de som har och de som inte har jobb.
Vill man bli rik är det i stället värdepapper och fastigheter som gäller. För om Sverige har höga skatter på arbete så är det tvärtom för kapital. Skillnaden mellan högsta marginalskatt på arbete och kapital är större här än i alla andra OECD-länder. Som påpekas av SNS Konjunkturråd har storleken på människors privata förmögenhet i förhållande till de totala inkomsterna fördubblats på 20 år och är nu på sin högsta nivå på över tvåhundra år.
Effektiviteten av att höja skatten på kapital för att få in mer pengar till statskassan är dock starkt ifrågasatt eftersom pengar, till skillnad från människor, kan flytta utomlands utan större problem. Är kapitalskatten för hög får det därför mest till följd att pengarna hamnar på ett konto utomlands istället.
Men även kapital som inte går att flytta, som fastigheter, har en låg beskattning idag.
Den tidigare fastighetsskatten avskaffades år 2008 och ersattes med en lägre fastighetsavgift. Genom ränteavdrag får den som har bostadslån dessutom avdrag på skatten.
Att ge sin förmögenhet vidare till nästa generation är också lättare i Sverige än i de flesta andra länder eftersom vi inte längre har någon arvsskatt. Som SNS Konjunkturråd framhåller ärvs varje år kapital till ett värde av en sjättedel av hushållens disponibla inkomster och de med högst inkomster ärver mest.
Men medan klyftan ökar mellan hög- och låginkomsttagare så minskar den mellan män och kvinnor. En bidragande orsak är de utskällda vinstdrivande välfärdsföretagen. För första gången har anställda i offentlig sektors kvinnodominerade yrken fått en reell möjlighet att byta arbetsgivare och förhandla upp sin lön.
Det här är vad den som verkligen vill minska klyftorna borde prata om.
Gå till toppen