Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vårt klimat – vår miljö

Debattinlägg: ”Införandet av e-kronan kommer inte att rädda isbjörnarna från en dag till en annan.”

Sverige kan som första land i världen komma att införa ett system med e-kronor. Även om det inte är lösningen på allt gör det att nya pengar kan användas som katalysator för en mer hållbar ekonomi. Det skriver Ole Bjerg, lektor i filosofi och ekonomi på Copenhagen Business School.

Sveriges vice riksbankschef Cecilia Skingsley presenterar planerna på att införa en så kallad e-krona.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
För 350 år sedan var Sveriges Riksbank den första centralbanken i världen som införde sedlar, papperspengar. Idag arbetar samma bank med ett projekt om e-kronor och kan bli den första banken i världen som inför egna digitala pengar.
Andra centralbanker följer arbetet med mycket stort intresse. Det har däremot knappt väckt någon uppmärksamhet hos allmänheten, troligen för att de flesta tänker att vad gör det för skillnad, vi använder ju redan digitala pengar när vi betalar med kort eller använder Swish.
Men vem som skapar samhällets pengar är en av vår tids allra viktigaste politiska frågor.
I debatten om hållbarhet är ett vanligt argument att vi inte har råd att ställa om till en grönare ekonomi. Ekologiska morötter är dyrare att producera än vanliga och el-bilar kostar mer att framställa än bensinbilar. Det är dyrt att köpa upp jordbruksmark för att omvandla den till skog eller naturområden.
Men det verkliga hindret för omställningen till en hållbar ekonomi är kanske inte brist på pengar, utan att vi har fel sorts pengar.
Digitala pengar uppstår idag i banker som Nordea, Swedbank eller Handelsbanken när en kund tar ett lån och får en skuld till banken som med tiden ska betalas tillbaka. Banken ger kunden en kredit när lånesumman överförs till kundens konto och används som betalning vid exempelvis ett husköp.
Det är alltså privata företag, inte Riksbanken, som skapar de digitala pengar som utgör huvuddelen av dagens samlade penningmängd.
Om e-kronan införs får vanliga människor öppna ett konto i Riksbanken istället, samtidigt som en helt annan penningpolitisk situation ger nya möjligheter. En av dem är att använda de nya pengarna som katalysator för att skapa en mer hållbar ekonomi i ett grönare samhälle.E-kronorna är ju till skillnad från dagens digitala pengar tillgodohavanden direkt i Riksbanken. Det gör inte bara e-kronorna säkrare än dagens digitala bankpengar. Eftersom det är staten som ger ut e-kronorna kan den välja att använda dem eller investera dem i ekonomin utan att skapa skuld.
När privata utlånare skapar skuld samtidigt som de skapar pengar, uppstår en strukturell obalans i ekonomin. Räntor och ränta på ränta gör att pengarna helt enkelt inte räcker till. Det samlade skulderna i ekonomin växer alltså snabbare än penningmängden.
Så för att ekonomin inte ska kollapsa måste det hela tiden skapas nya pengar, vilket gör att skulderna och räntorna ökar, så att det måste skapas ännu mer nya pengar, och så vidare. Det är av den anledningen ekonomin måste fortsätta att växa varje år. I Danmark drabbas jordbruket hårdast av kretsloppet mellan skulder, räntor och krav på tillväxt, och det är där vi ser de skadliga konsekvenserna för miljön.
Införandet av e-kronan kommer inte att rädda isbjörnarna från en dag till en annan. Men det är ett första viktigt steg för att penningpolitiken ska kunna bli ett effektivt verktyg i en grön omställning.
Med en digital centralbanksvaluta som e-kronan blir det möjligt att tillföra ekonomin nya pengar utan att samtidigt skapa en ny skuld, vilket innebär att vi kan börja sänka samhällets totala skuldsättning. Därmed blir vi inte bara mindre sårbara för finanskriser. Vi tar också ett steg mot ett ekonomiskt system som kan förbli stabilt utan att behöva växa, en hållbar ekonomi.
Många centralbanker runt om i världen ser sig som serviceinrättningar för finanssektorn. Sverige har förmånen att ha en samhällsmedveten riksbank. Från Danmark blickar vi över Sundet med förhoppningen att Sveriges Riksbank också blir först med att införa en digital centralbanksvaluta.
Pengar, skuldsättning och krav på tillväxt är idag förenade i en gordisk knut. E-kronan är det svärd som kan hugga av den.

Ole Bjerg

Översättning: Karen Söderberg
Ole Bjerg är lektor i filosofi och ekonomi på Copenhagen Business School.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen