Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vårt klimat – vår miljö

Thomas Frostberg: Thomas Frostberg: Näringslivet har allt att vinna på att vara klimatsmarta

Thomas Frostberg, krönikör.Bild: Peter Frennesson
Det har länge talats om att de nya generationer som nu kommer ut på arbetsmarknaden ställer krav på hållbarhet och samhällsansvar hos potentiella arbetsgivare. Annars är de inte intresserade, utan går till någon annan.
Samma sak gäller konsumentsidan, där olusten växer kring produkter och tjänster från ohållbara företag som inte ser sin roll och påverkan på samhället.
Det borde räcka som ekonomiska signaler för att få alla företag att ställa om i hållbar riktning, så väl miljö- och klimatmässigt som socialt och ekonomiskt.
Ändå är det inte riktigt så det ser ut i praktiken.
Visst jobbar många företag med hållbarhet i en eller annan form idag, men ofta putsas det bara på ytan.
Insikten börjar dock sjunka in hos allt fler om hur stora förändringar som verkligen kommer att krävas – av företag så väl som individer och samhällen i stort – för att nå målen i Parisavtalet om klimatet och den större hållbarhetsagendan som går under namnet Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling.
I takt med att detta sker har också ett antal företag börjat förstå att klimat- och hållbarhetsfrågorna inte bara är ett problem som måste fixas till en viss kostnad – utan plötsligt finns det också helt nya affärsmöjligheter som inte existerande för bara några år sedan när krismedvetandet var mindre utvecklat.
Medan kritikerna i den klimatdebatten ofta argumenterar mot att Sverige ska vara ett föredöme, till exempel genom skärpt lagstiftning, finns det exempel på svenska företag som helt frivilligt väljer att gå före – eftersom de inser att detta snarare kan stärka deras globala konkurrenskraft på sikt, när andra länder tvingas komma ikapp och företag där ännu inte hunnit ställa om sin verksamhet.
Det allra tydligaste exemplet på området är sannolikt ett samarbete mellan gruvbolaget LKAB, stålkoncernen SSAB och energibolaget Vattenfall. De har satt målet att få bort kolet ur stålproduktionen för att på sätt kunna få bort koldioxidutsläppen.
Eftersom omkring tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från ståltillverkningen skulle det förstås ha omedelbar positiv effekt nationellt, men det kan också ge svensk ståltillverkning ett globalt försprång om bolagen lyckas med sina försök och kan exportera den nya tekniken.
De är inte ensamma bland storbolagen om att börja se affärsmöjligheter vid en omställning till mer hållbara affärer. Under våren lanserade till exempel Ikea en rad initiativ som inte bara ska minska företagets egen klimatpåverkan, utan även kundernas genom att de till exempel gör av med mindre vatten. Och nu i veckan investerade Electrolux i ett uppstartsbolag som jobbar med klimatpåverkan genom att minska mängden mat som slängs.
Förhoppningen är förstås att stärka sin konkurrenskraft samtidigt som de gör gott för planeten. Slutsatsen blir att näringslivet har allt att vinna på att vara klimatsmarta.
Gå till toppen