Här är ett par råd till dig som är patient och lider av psykisk ohälsa och söker vård vid en vårdcentral i Skåne: Om du rekommenderas en behandling, oavsett vilken, se till att du får en förklaring till varför du rekommenderas just den. Om det inte framgår: Fråga efter vilken diagnos (eller problembeskrivning) du fått. Be den person som gör bedömningen att redogöra för vilken behandling som har bäst vetenskapligt stöd för just din problematik. Det är du som utifrån god information har det yttersta avgörandet kring din vård.

De politiker som styr Region Skåne tycker att det är viktigare att kunna erbjuda alternativa behandlingsmetoder med svagt vetenskapligt stöd till patienter, än att satsa på att utöka deras tillgång till de behandlingar som har bäst vetenskapligt stöd. Det visar Gilbert Tribo (L) när han förklarar att det inte finns några planer på att prioritera behandling som är baserade på evidens, den samlade vetenskapliga bilden, för patienter som lider av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa och för vilka det finns nationella behandlingsriktlinjer (Aktuella frågor 30/7) . Samma besked har regionrådet Anders Åkesson (MP) gett. Det är minst sagt märkligt och illavarslande.

Frågan är om politiker överhuvudtaget ska lägga sig i vilka behandlingar som vårdcentraler ska erbjuda patienter. Att det sker är ovanligt, men i Skåne har det just inträffat genom att regionfullmäktige beslutat att utbilda mindfulnessinstruktörer på alla vårdcentraler.

Viktigt i sammanhanget är att den mindfulnessinsats som Socialstyrelsen rekommenderar för att förhindra återfall i depression är en kombination av kognitiv terapi och mindfulness, MBKT. Utbildningen till instruktör i MBKT är ett par månader till flera år lång.

Men MBKT har inte ingått i den studie Jan Sundquist, professor i allmänmedicin, lett och som majoriteten av politikerna i Skånes regionfullmäktige förespråkar. Det är en annan variant av mindfulness som har betydligt mindre forskningsunderlag. Utbildningen för att bli instruktör är i detta fall sex dagar.

Mindfulness ingår redan som komponent i flera KBT-behandlingar. ”Medveten närvaro” (mindfulness på svenska) är en färdighet som patienter ofta får träna inom ramen för ordinarie behandlingsupplägg för ångest, depression och stress.

Gilbert Tribo,Anders Åkesson och Jan Sundquist omhuldar idén att ju fler verktyg vården erbjuder, desto bättre kan psykisk ohälsa mötas.

I en situation där man inte vet vilka behandlingar som fungerar kan ”smörgåsbordsmodellen” verka tilltalande. Men när effektiv behandling redan finns, i detta fall för ångest och depression som dessutom omgärdas av centrala rekommendationer från Socialstyrelsen, är det en direkt olämplig strategi.

Det tycks vara en allmän uppfattning att det är omöjligt att möta de vanligaste formerna av psykisk ohälsa med god evidensbaserad behandling, men det stämmer inte. Att påstå en sådan sak är en destruktiv och icke faktabaserad hållning som riskerar att oroa allmänheten i onödan och förlama chefer och andra yrkesgrupper inom vården.

Det verkar också finnas en olycklig sammanblandning av forskningens uppgifter och den offentliga vårdens uppgifter. Forskningens uppgift är bland annat att utvärdera behandlingar och att testa nya. För att förhindra att felaktiga slutsatser dras på grundval av en enstaka studie och för att ge en samlad bild, finns myndigheter som Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Den offentliga vårdens uppgift är att använda de metoder som har bäst vetenskapligt stöd och att försöka göra dem så tillgängliga som möjligt för allmänheten. För att det ska bli verklighet krävs politiska beslut.

Vad som nu behövs är ett långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra vården för patienter med psykisk ohälsa. Viktigast är att öka utbudet av de behandlingar som har bäst vetenskapligt stöd och att se till att de har tillräcklig omfattning och god kvalitet.

Christina Bergmark Hall är legitimerad psykolog, specialist i psykologisk behandling/psykoterapi, legitimerad psykoterapeut, projektledare för implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården vid Skånes Universitetssjukvård samt ledamot av Nationella primärvårdsrådet.