Allt fler svenska skolor brinner. 2017 brann 667 svenska skolor, av dem var 429 anlagda. Och antalet anlagda skolbränder har ökat med nästan 50 procent de senaste två åren. Kostnaden beräknas årligen till uppåt en miljard kronor. Det visar en ny kartläggning från Brandskyddsföreningen, som nu uppmanar landets riksdags- och kommunpolitiker att agera för att vända utvecklingen.

– Sifforna är oroväckande. Tyvärr verkar det här betraktas som normalt, säger Anders Bergqvist.

Han menar att bränderna är ett symtom på ett större samhällsproblem.

– Skolan som institution är otroligt vikig. Det här är en indikator på att ungdomar inte respekterar skolan och att man känner att man inte passar in.

Med viss tvekan jämför han med skolskjutningar.

– Varför skjuter man på skolor i USA? Där är det framfört allt ungdomar. Här är det mer ungdomar och unga vuxna som tänder på. Varför blir skolan den miljö där man gör det här? Något finns säkert där som gör att vi kan likna det vid skolskjutningarna.

Det som oroar Brandskyddsföreningen är att många i ledande ställning i skolan tycks uppfatta skolbränder som något man får acceptera, och att man inte tror det kan hända just på deras skola.

– Det blir konkret först när man får det i egen farstu. Men så händer det och då är det försent. Man måste lyfta blicken och se det här ur ett nationellt perspektiv. Det är ett stort problem och en stor utmaning.

Anders Bergqvist tycker det är anmärkningsvärt att frågan ännu inte tycks ha nått den politiska nivån.

– Men det är en kommunal angelägenhet. Varför tar man inte det här på ett större allvar än vad man gör? Det här befinner sig ofta på skolledningsnivå.

Han menar att det finns åtgärder man kan vidta för att öka säkerheten, som kameraövervakning, brandlarm även på utsidan av skolbyggnaderna och att skolor byggs med material som inte är så lättillantändligt.

– Även om det anläggs en brand behöver inte branden bli så stor om man jobbar med skadeförebyggande åtgärder, säger Anders Bergqvist.