Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Nya bevis för sex mellan olika människoarter

Våra närmaste släktingar, neandertalarna och denisovanerna, korsade sig ibland med varandra, trots att de tillhörde olika arter. Det framgår av ett fossil av en 13-årig flicka vars far var denisovan medan modern var neandertalare.

Rekonstruktion av två neandertalare, en man och en kvinna. Hur denisovanerna såg ut är okänt, men troligen var de relativt lika neandertalarna utseendemässigt.Bild: Martin Meissner/AP/TT
Fossilet utgörs av att benfragment som hittades i den berömda Denisova-grottan i södra Sibirien 2012.
Forskarna, som presenterar sina resultat i Nature, har utvunnit dna från fragmentet. Analyserna visar att flickan, som levde för 50 000 år sedan, var en äkta hybrid med lika delar arvsmassa från de två arterna.
Det har tidigare konstaterats att vår egen art vid några tillfällen korsade sig med både neandertalare och denisovaner när vi utvandrade från Afrika.
I det perspektivet är det inte så märkligt att de båda sistnämnda arterna kunde hybridisera. Men det är högst ovanligt att hitta en individ som representerar första generationens avkomma – särskilt som antalet fossilfynd av denisovaner är mycket få.
Intressant nog visar analysen dessutom att fadern, denisovanen, hade inslag av dna från tidigare korsningar med neandertalare.
Allt detta antyder, som forskarna påpekar, att hybridisering mellan de båda arterna var relativt vanligt – trots att de separerade för cirka 390 000 år sedan.
– Det är inte så jätteförvånande. Hybridisering är en förhållandevis normal företeelse mellan närbesläktade arter, säger Lars Werdelin, paleontolog vid Riksmuseet.
– I dag tycker vi inte att andra människoarter verkar särskilt sexiga. Ändå korsade vi oss med dem vid några tillfällen, trots att vi fysionomiskt avviker mycket från dem. Neandertalarna och denisovanerna däremot, kan ha varit ganska lika till utseendet. Det var kanske ganska lätt för dem att ta steget över artgränsen.
Forskarna bakom studien påpekar samtidigt att neandertalarna och denisovanerna var genetiskt distinkta under lång tid.
Det antyder att kontakten mellan dem trots allt var begränsad – en effekt av att de i huvudsak levde geografiskt åtskilda, neandertalarna i Europa och Västasien, denisovanerna längre österut. De överlappade med varandra i en del av södra Sibirien, men sannolikt inte på så många fler ställen.
Fakta

Neandertalmänniskan

Neandertalmänniskan fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien. Arten separerade från vår egen art för drygt 750000 år sedan, enligt de senaste rönen. Den dog ut för cirka 40000 år sedan.

Namnet på arten härrör från en av de första fyndplatserna, Neanderdalen i västra Tyskland. De bäst bevarade fossilen har hittats i Frankrike, där också de sista överlevande grupperna av neandertalare levde.

Källa: Nature

Fakta

Denisovanerna

Denisovamänniskan är en utdöd människoart som fanns i delar av Asien.

Dess närmaste släkting var neandertalmänniskan. De båda arterna tros ha gått skilda vägar för cirka 390000 år sedan.

Mycket få lämningar har hittats av denisovanerna. Alla har återfunnits i Denisova-grottan i Altaibergen i södra Sibirien, därav artens namn.

Arten beskrevs så sent som 2010, genom analyser av dna från ett fingerben. Det är första gången som en ny människoart beskrivits endast från dess dna.

Källor: Cell, Nature, PNAS

Gå till toppen