Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Läsartext: Utan stöd från kommunen riskerar vi att få en ny ekonomisk elitskola

Mot bakgrunden av växande köer borde ju alternativ som Limus uppmuntras och behandlas likvärdigt, skriver Emma Köster.Bild: Ingemar D Kristiansen
Att lära sig spela ett instrument främjar elevers förmåga att tänka kreativt och de tränas i färdigheter som disciplin och fokus. Musikens inneboende kraft ger glädje och skapar välmående.
Den kommunala Kulturskolan har sedan 50-talet gett många barn möjlighet att ta del av kulturundervisning, till ett subventionerat pris.
Jag har själv gått i kommunala kulturskolan och provat på olika inriktningar och fördjupat mig i att spela ett instrument. Detta har jag med mig hela livet och har inneburit glädje och tacksamhet.
Idag är jag själv mamma och ser gärna att mina barn också får ta del av kulturens rika liv. Men i samband med att jag skulle skriva in barnen i kommunala kulturskolan förstod jag att något inte står rätt till. De starkt subventionerade platserna i kommunala kulturskolan räcker inte till. Min familj, liksom många andra, hänvisades till en årslång kö.
Jag bestämde mig för att undersöka saken vidare och upptäckte snart att samtliga kommuner i Skåne har kö till de subventionerade platserna. Vissa populära instrument har många års väntan - om man ens kommer in. Även i mindre kommuner kan det stå hundratals barn i kö.
Ibland erbjuds andra instrument eller stora gruppstorlekar för att beta av köerna. Men jag är tveksam till om det är rätt väg att gå. Jämför med en fotbollssugen pojke – som erbjuds rida häst.
Den köande familjen lämnas åt sitt eget öde, samtidigt som tiden går. I vårt fall började vi leta alternativ och hittade Limus, en internationell privat musikskola i Lund som enbart drivs via elevavgifter. Prislappen var tre gånger högre än på subventionerad undervisning, då skolan bland annat måste betala 25 procent moms. Betala – eller stå helt utan undervisning. Vi betalade.
Förutom den höga prislappen kändes det mycket positivt. Det kändes tryggt med en driftform som innebär direkt ansvarstagande av skolledning och vi gillar denna moderna skola som andas kreativitet och lustfylld lärande.
Parallellt hade jag samtal med andra köande föräldrar som inte kommit in på den kommunala skolan, och som heller inte hade råd med undervisning i privata alternativ som Limus. Jag såg frustration och besvikelse. Jag slås av detta dilemma, som i slutändan drabbar eleverna.
Politiskt finns kreativa förslag som till exempel musikcheck, som kan underlätta rörlighet och möjliggöra valfrihet inom musikundervisning. Andra fasthåller stelbent synsätt där endast den kommunala kulturskolan ska få fullgott ekonomiskt stöd. Mot bakgrunden av växande köer borde ju alternativ som Limus uppmuntras och behandlas likvärdigt.
I Lund drivs nu saken till sin spets: kommunen har sagt upp Limus prisvärda lokaler på Svaneskolan och till nya lokaler till kraftigt förhöjd hyra. Limus har sökt men hittills nekats kommunalt stöd med förklaringen att kommunen inte stödjer enskilda företag, vilket heller inte stämmer. Utan kommunalt stöd återstår två alternativ: att lägga ner en internationell musikskola med 380 elever och 22 lärare och därmed skicka ännu fler barn till den redan långa kön i den subventionerade kulturskolan. Eller att höja elevavgifterna avsevärd och skapa en ännu större ekonomisk segregation. Limus blir då en ekonomisk elitskola.
Som förälder önskar jag mig ett snabbt och konstruktivt agerande i Lund som leder till att varken det ena eller det andra sker. Långsiktigt måste man på nationell nivå hitta en samverkansform som bidrar till att fler barn och unga kommer kulturen till dels. På lika villkor.

Emma Köster

Emma Köster från Lomma har barn i musikskolan Limus. Hon är ledamot i regionfullmäktige för Moderaterna.
Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen