Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Sociala medier var deras verktyg i revolutionen

Ramy Essam ställde sig på scenen på Tahrirtorget i Egypten 2011 och sjöng sin låt om att störta regeringen. Över en natt blev han en symbol för folkets uppror.
– Utan sociala medier hade jag inte funnits som artist. Det var yttrandefrihet, för första gången.

Idag bor Ramy Essam i Sverige. På lördagen var med i en paneldiskussion i Folkets park om vilken skillnad sociala medier och medborgarjournalistik kan göra för demokratin. I Egypten annonserades folkets revolution på Facebook: den dagen startar vi. Regeringen försökte kväsa upproret bland annat genom att stänga ner internet helt.
Ramy Essams låt blev ett soundtrack till de folkliga protesterna i Egypten. Han blev arresterad, torterad och förbjuden att uppträda i Egypten.Bild: Peter Frennesson
– Det fick bara motsatt effekt: alla gick ut på gatan för att se vad som hände, sade Ramy Essam.
I Jemen bodde Afrah Nasser, journalist som kom till Sverige och gick en kurs om sociala medier på Svenska institutet. När upproret satte igång i hennes hemland, startade hon en blogg.
– Traditionella medier i Jemen var språkrör för staten. Och i internationell media beskrevs mitt land av vita män som satt i tv-soffor i Washington. Jag ville ändra på det. Jag kunde bara få fram verkligheten genom sociala medier, sade hon.
Med de tre paneldeltagarna, från Jemen, Egypten och Sverige, blev det klart att sociala medier har haft olika roll beroende på hur samhället ser ut.
– I arabvärlden måste man normalt känna någon som känner någon, för att bara få ett jobb. Jag kommer från en familj som inte har sådana kontakter. Sociala medier är ett verktyg som låter mig vara i sammanhang dit jag aldrig hade kommit annars, förklarade Afrah Nasser.
Amal Aziz ledde samtalet, och i panelen var Afrah Nasser, Andreas Mattsson och Ramy Essam.Bild: Peter Frennesson
Uttrycket "traditionella medier" betyder också väldigt olika saker i olika länder.
– I många länder är traditionella medier språkrör för regeringen. Om man är emot regeringen är man aktivist. Det skiljer sig från hur det är i Sverige, sade Andreas Mattsson, svensk journalist och journalistlärare som jobbat mycket med digital journalistik runt om i världen.
Han gav flera exempel på hur traditionella medier använder sig av vanliga medborgare för att göra sin journalistik: vid naturkatastrofer eller plötsliga händelser som terrorattentat, ombeds människor att höra av sig och berätta om vad de har sett och upplevt. I Kanada samarbetade nyhetssajten Buzz feed med ursprungsbefolkningen för att göra journalistik om deras situation. Ett mer nära exempel var från Kristianstadsbladet, som samarbetar med folk från byar runt om i kommunen som berättar om vad som händer där.
– Det är jättebra, och folk blir också utrustade med vissa kunskaper som att förhålla sig kritiska till information eller ställa relevanta frågor. Utmaningen är att använda medborgarjournalister mer i vardagen, sade Andreas Mattsson.
Afrah Nasser pratade om hur sociala medier har ändrats de senaste åren, från att ha varit "de marginaliserade parlament" till att idag vara använt som propagandaverktyg av regeringar och maktmänniskor världen över.
– Jag saknar tiden när sociala medier var för underdogs, sade hon.
Diskussionen var en del av ett veckolångt festivalprogram i Malmö i samband med The Conference.
Gå till toppen