Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Livet bakom skärmen

Daniel Galeras roman är en sedeskildring av vårt uppkopplade liv, skriver Niklas Qvarnström.

Daniel Galera, född 1979, utsågs 2013 av tidskriften Granta till en av de bästa unga brasilianska författarna.

Daniel Galera

BOKEN. Tjugo över midnatt. Övers Örjan Sjögren. Norstedts.

Det dröjer till de sista sidorna innan titeln får sin förklaring i brasilianske Daniel Galeras andra roman på svenska ”Tjugo över midnatt”. I en tillbakablick på nyårsafton 1999-2000 inser en av de tre vänner som i egna kapitel för ordet att de missat tolvslaget. Det säger en del om romanens främsta tema: den digitala tidsålderns paradigmskifte är inte ett, utan flera, som avlöser varandra i allt snabbare takt. Det gäller att hålla jämna steg.
En som fattat beslutet att dra sig undan all social media är romanens unge framgångsrike författare Andrei Dukelsky, Duque kallad av sina vänner. Under en av sina rutinmässiga löprundor i den av fattigdom och klassklyftor hårt prövade staden Porto Alegre i östra Brasilien blir han rånmördad. Bytet är, symptomatiskt nog, en mobiltelefon. Året är 2015. Duque blev trettiosex år.
Under nittiotalet och åren efter millennieskiftet var han med om att starta upp webbfanzines och skriva noveller i e-postform; om att utnyttja den nya tekniken och att sedermera sky den. Hans tre sörjande vänner ser tillbaka på något som redan bildar en epok. Galeras roman blir på så sätt till en krönika över den digitala tidsålderns barndom, som nu kan sägas ha gått in i en mer brådmogen fas. De tillhör ”Generationen som var med när internetrevolutionen började, före det politiskt korrekta och nätets professionalisering”.
En av de tre vännerna, Emiliano, får i uppdrag att skriva en biografi om den avlidne författaren. Han har just träffat de andra två på begravningen: Aurora, som övergivit litteraturen för biokemin, och Antero, som i sin tur gått in i kommunikations- och managementvärlden. Alla lever de i högre eller lägre grad uppkopplade liv.
Om tio år gissar jag att Galeras roman kommer att kunna läsas historiskt: som en sedeskildring av en tid då Instagram, Twitter och Facebook var självklara arenor för hög och låg kommunikation, på samma sätt som ICQ och Myspace och andra begravda verktyg och plattformar som svischar förbi under Emilianos researcharbete en gång var.
Den brittiske författaren Will Self gav en gång rådet till den som ville skriva en trovärdig samtidsroman att inte glömma hur många timmar de flesta av oss spenderade framför teven. Det är inte alla författare som på ett lika lätt och ledigt sätt som Galera i sin tur lyckats förankra sina karaktärer i livet framför skärmar och med vibrerande byxfickor. Till romanens höjdpunkter hör en utförligt beskriven onanisession framför Anteros favoritporrsida – i algoritmiska termer, och med urvalsprinciper som parodierar superkapitalismens begärsstrukturer och utlovande av maximal utdelning.
”Tjugo över midnatt” bjuder på flera träffsäkra och oinställsamma ögonblicksbilder från en verklighet som delas av många. I det tysta eller i det fördolda. Något av det, som att Aurora genomgår en abort, är kanske mer provocerande i det katolska Brasilien än här, men handlar i slutändan om kampen mot den egna biologin – i en roman där medierna är mer sociala än de människor som använder dem.
Gå till toppen