Sverige har en sjukvård i världsklass. Det är något för oss att vara stolta över. Samtidigt brottas vi med flera svåra utmaningar.

Vi vill göra en omfattande satsning på fler undersköterskor för att stärka vårdens möjlighet att ge patienten rätt vård i rätt tid.

Arbetsmiljön för vårdens medarbetare har de senaste decennierna blivit allt tuffare. Vardagen präglas ofta av för få vårdplatser och svåra etiska prioriteringar. Ändå har Sverige en relativt frisk befolkning. I en internationell jämförelse av 35 OECD-länder ligger Sverige på sjunde plats med 4,2 läkare per 1 000 invånare.

Många läkare och en relativt frisk befolkning borde underlätta för patienter att få vård i rätt tid. Verkligheten är den motsatta, med allt längre vårdköer och allt sämre kontinuitet. Allvarligast är det för dem som är kroniskt sjuka och för multisjuka äldre som behöver kontinuitet för att klara sin vardag.

Myndigheten för vårdanalys konstaterade redan 2013 att läkare ägnar en betydande del av sin arbetstid åt administration, inte sällan upp mot en tredjedel av arbetstiden. Många läkare vittnar om att det är en följd av ökade krav på mätning, redovisning och uppföljning från såväl nationellt som regionalt håll. Det handlar om uppgifter som är viktiga men ofta kan skötas smidigare genom bättre IT-system eller av andra yrkesgrupper.

Idag har många undersköterskor kompetens att utföra arbetsuppgifter som görs av andra. Till exempel uppger var tredje undersköterska att det finns uppgifter som sköts av läkare som skulle kunna göras av undersköterskor.

Antalet undersköterskor har minskat drastiskt i sjukvården. Trenden har brutits, men vi ser att en minskning av antalet undersköterskor leder till sämre kvalitet eftersom den patientnära omvårdnaden blir lidande. Samtidigt är det uppenbart att en undersköterskas ansvar och arbetsuppgifter kan se helt olika ut från en arbetsplats till en annan.

Undersköterskornas roll inom hälso- och sjukvården måste bli tydligare och utvecklas.

Vi föreslår att undersköterskor ges ett stärkt uppdrag inom hälso- och sjukvården för att korta väntetider och stärka patientkontinuitet, öka patienternas möjlighet att komma till samma läkare. Det kan handla om att avlasta läkare med administrativt och assisterande arbete, men också om att ha kontinuerlig kontakt med patienter under behandling och finnas som stöd för patienter och anhöriga.

Den tid som läkare lägger på administrativa uppgifter är tid som de kan ägna åt att diagnostisera och behandla patienter. Undersköterskor kan också avlasta sjuksköterskor i vissa omvårdande uppgifter, så att de i sin tur kan avlasta läkarna.

Vi är övertygade om att det går att skapa en god, nära och trygg vård för hela Sveriges befolkning genom att:

• Renodla läkarnas arbetsuppgifter så att alla får en fast läkare. Med rätt kompetens på rätt plats kan sjukvården effektiviseras och stärka patienternas möjligheter att få samma läkare.

• Synliggöra undersköterskornas kompetens och tydliggöra yrkesroller inom hälso- och sjukvården. Tydligare yrkesroller gör samarbeten i vårdteam enklare.

• Anställa fler yrkesutbildade i hälso- och sjukvården för att vårdteamen ska fungera bättre och mer effektivt och frigöra mer läkartid åt patienterna.

• Förtydliga undersköterskans roll så att titeln undersköterska garanterar en viss kompetens. Utbildningen behöver vara densamma i hela landet och yrket behöver regleras.

• Satsa på funktionella IT-system som underlättar vårdpersonalens arbete och är anpassade efter verksamhetens behov och inte ger upphov till dubbeldokumentation och merarbete.

Annika Strandhäll (S) är socialminister.

Tobias Baudin är ordförande för Kommunal.

Heidi Stensmyren är ordförande för Sveriges läkarförbund.