Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Mats Skogkär: Utbildning med spets? Ja tack.

Några dagar kvar till valet och utspelen från de olika politiska partierna fortsätter att rassla in. Om stort som smått, i allt från globala till lokala frågor.
Ett av de mindre och lokalare förslagen kommer från Liberalerna, som vill inrätta två spetsutbildningar på Malmö Borgarskola; en inom ekonomi med fokus på internationell handel, en inom humaniora/samhällsvetenskap med tysk språkinriktning.
Litet och lokalt – men angeläget.
Spetsutbildning på gymnasienivå är en försöksverksamhet som inleddes 2009, under alliansregeringen, och som pågår till 2024. Tanken är att specialintresserade elever från hela landet ska söka sig till dessa program.
Sedan starten har det enligt Skolverkets statistik startats 29 spetsutbildningar inom olika ämnen. De skånska spetsutbildningarna är fyra till antalet och återfinns samtliga i Lund: två på Polhemsskolan och två på Katedralskolan.
I jämförelse med Lunds stolta traditioner på utbildningens område, inte minst ett universitet grundat 1666, har Malmö inte mycket att komma med. Men även Malmö är numera en universitetsstad och spetsutbildning ska göra det möjligt för elever att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med gymnasiestudierna.
Allan Widman, som toppar Liberalernas riksdagslista i Malmö, pekar på att Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner inom EU – och kommer förmodligen att bli ännu viktigare när Storbritannien gjort sin brexit.
Intresset för att lära sig tyska har minskat drastiskt. I grundskolans årskurs nio är det numera bara knappt var femte elev som läser tyska, en halvering över tjugo års tid. Bekymmersamt.
För att vända den trenden lär det krävas betydligt mer än bara en spetsutbildning i Malmö.
Men många bäckar små ...
Vad det nu kan heta på tyska.
Gå till toppen