Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Inför valet: Fokus på våld mot kvinnor

Kvinnojouren i Lund har ställt raka frågor om kvinnovåld till de politiska partierna. Och under onsdagen märkte Kvinnojouren ut en rad fiktiva brottsplatser i Lund med omnejd.

Linn Andersson och Malin Beckman skapade på onsdagen en fiktiv brottsplats utanför stationen.Bild: Ingemar D Kristiansen
– Vi spärrar av ett litet område, som polisen brukar göra, med band i vår färg lila och lämnar lappar som visar att det är vi som varit där, säger verksamhetsutvecklaren Malin Beckman.
Syftet är förstås att påminna om våldet mot kvinnor. Inuti varje avspärrning ritas utifrån polismodellen konturerna av en fallen kvinnokropp.
Kvinnojouren placerade ut sina "avspärrningar" vid stationen i Lund och Universitetets hus Eden, samt i Dalby, Södra Sandby, Genarp och Veberöd.
Vad kan en kommun och lokala politiker göra för insatser mot kvinnovåldet?
– Vi har redan ett partnerskap med kommunen som löper över tre år, säger Malin Beckman och berättar att Kvinnojouren där får stöd med cirka 300 000 kronor per år.
– Kommunen kan hjälpa till med att öppna vägar och satsa mer på förebyggande insatser i förskolor och skolor. Vi försöker komma in i skolor, men det är svårt. Rektorerna tycker att de inte har plats för detta i sina scheman.
Malin Beckman påpekar också att våld mot kvinnor och i nära relationer är kopplat till jämställdhet.
– Där kan kommunen jobba på flera plan, genom att sträva efter att ge lika lön för samma arbete och ta bort delade turer. Större ekonomiskt oberoende för kvinnor gör att de inte lika lätt hamnar i ett ekonomiskt beroende av män och då lättare kan lämna en relation.
Kvinnojouren har låtit Lunds politiska partier svara på tre frågor. "Behövs kvinnojourer?","Hur vill ditt parti arbeta i frågan om mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer under kommande mandatperiod?" samt "Var tredje kvinna, i världen och i Sverige, blir utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående man under sin livstid — vad behöver göras för att förändra detta?"
Sex partier svarade, samtliga anser att kvinnojourerna behövs.
På den andra frågan svarar Inga-Kerstin Eriksson (C) bland annat att man vill utveckla huskuragemodellen även hos privata fastighetsägare och utbilda skolpersonal i att upptäcka och hantera hedersförtryck. Elin Gustafsson (S) vill att kommunen ska fortsätta med partnerskapet och att driva det skyddade boendet, samt skapa fler övergångsbostäder.
Hanna Gunnarsson (V) förespråkar bland annat skyddade boenden, en stödorganisation för kvinnojourer och socionomer, långsiktigt ekonomiskt stöd till kvinnojouren och att män som misshandlar får vård och stöd för att kunna bryta sitt beteende.
Alla ansvariga, politiker och tjänstemän, ska ges kunskap om våldet mot kvinnor för att kunna förstå behoven och motverka våldet, anser Fi. Alla utsatta personer ska kunna få hjälp snabbt, det ska inte finnas köer till skyddade boenden eller stödinsatser.
Ursula Savonius (L) betonar att partiet under mandatperioden har fått igenom ett kommunalt boende för våldsutsatta kvinnor och en kartläggning av hedersrelaterat våld bland ungdomar. Framöver kommer man framför allt att ha fokus på hedersrelaterat våld.
Åsa Wittenfelt (SD) vill ta tag i jämställdhetspolitiken och lösa problem där effekterna slagit ojämnt. Partiet vill fokusera på att skapa möjligheter och förbättra livsvillkor. Allas rätt till självbestämmande ska respekteras.
Samtliga politikersvar finns på Kvinnojouren Lunds hemsida.
Gå till toppen