Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Anders Olsson: "Vi behöver en jurist"

Det första steget är avklarat. Svenska Akademien har omtolkat stadgarna från 1786. Nästa steg är att fylla de fyra tomma stolarna. En skicklig jurist står närmast i tur för inval, avslöjar Akademiens tillförordnade sekreterare Anders Olsson för TT.

Anders Olsson, tillförordnad ständig sekreterare i Svenska Akademien, letar efter en jurist med hög kompetens som kan fylla en av de tomma stolarna i Akademien.Bild: Erik Simander/TT
– Vi behöver och det tror jag alla är överens om, en jurist med hög kompetens, det står nästan främst på vår lista, säger han.
Vissa hävdar att Svenska Akademien inte hade hamnat i en så djup kris om det hade funnits en jurist med hög kompetens och auktoritet bland akademiledamöterna. Anders Olsson menar att det åtminstone kunde ha förhindrat förvirringen som uppstod kring hur de gamla stadgarna från 1786 skulle tolkas.
– Vi hade ingen jurist i vår krets och visste inte exakt hur vi skulle tolka paragraferna i våra stadgar när vi stod inför det här svåra beslutet att utesluta Katarina Frostenson. De paragraferna som var aktuella den gången har nu fått en rejäl förklaring och uttydning. Vi skulle inte ha gjort de misstag vi gjorde då, säger han.
Vad var det för misstag som gjordes? Enligt Anders Olsson handlade det bland annat om huruvida de personer som stod nära Frostenson kunde delta i uteslutningsomröstningen eller ifall de var jäviga. Det är ett konkret exempel, framhåller han, på hur den nya stadgekommentaren där de gamla paragraferna har omtolkats med hjälp av juridisk expertis, kan vara till hjälp för akademiledamöterna i framtiden.
– Vi vet hur omröstningen slutade, med att inte utesluta henne. Och det skapade en konflikt i Akademien som alla vet. Men nu förstår vi av den här tolkningen som gäller från och med i dag att vi inte är jäviga och att även Katarina Frostenson hade kunnat vara med i omröstningen.
TT: Är Katarina Frostenson välkommen tillbaka till arbetet i Akademien närhelst hon själv vill?
– Så enkelt är det inte. Vi har löst en rad andra problem här, men det är mycket som återstår vad gäller hennes ledamotskap. Hon har valt att ställa sig utanför arbetet och det gäller fortfarande, svarar Anders Olsson.
Under torsdagens möte var det framför allt omtolkningen av stadgarna som stod på dagordningen. Men även nyval diskuterades – och ett eller flera sådana kommer att dyka upp under hösten. När vill Olsson inte berätta. Det är dock tydligt att invalen kommer att ha stor symbolisk betydelse – de kvarvarande ledamöterna i Akademien är inriktade på att blidka såväl Nobelstiftelsen som andra kritiker.
– Vi behöver ett par ledamöter som kan ta plats i vår Nobelkommitté, också för att visa att vi tar kritiken från Nobelstiftelsen på allvar. Vi vill verkligen få en fulltalig Nobelkommitté och där skulle invalen kunna vara till stor hjälp. Och sedan kanske vi vill ha en litteraturforskare som det fjärde invalet, säger Anders Olsson.
TT: Vad säger du till dem som är oroliga för att det inte kommer att delas ut något Nobelpris i litteratur nästa år heller?
– Jag säger att jag tror att det kommer att bli en Nobelprisutdelning. Jag har stora förhoppningar på det. Vi har kommit långt i vårt Nobelprisarbete, vi är färdiga snart med våra yttranden om de kandidater vi har på vår korta lista. När det gäller själva prisarbetet har jag inga betänkligheter, nu gäller det bara att komma fram till en fungerande lösning vad gäller kommitténs sammansättning.
Fakta

Svenska Akademiens beslut

Efter torsdagens möte i Börshuset skapades viss förvirring när det påstods att Svenska Akademien skulle ha ändrat sina stadgar. Men i Akademiens officiella uttalande som skickades ut på fredagsmorgonen framgick det att det handlar om en stadgekommentar – ett försök att göra en mer tidsenlig tolkning av de gamla paragraferna.

Arbetet med stadgekommentaren har skett med hjälp av juridisk kompetens.

Exakt hur kommentarerna till stadgarna ser ut avslöjas inte, men ett par exempel på punkter som har ansetts vara extra betydelsefulla ges.

"Inte minst viktigt i denna kommentar är klargörandet av ledamöternas lojalitetsplikt mot Svenska Akademien och tydliga riktlinjer om hur ärenden om uteslutning ska hanteras", står det i pressmeddelandet.

Samtidigt beslutade Akademien att komplettera den "Vägledning för bland annat jävsbedömning" som antogs 2012, "med en bekräftelse av att stadgarna innebär att alla Akademiens ärenden ska vara föremål för opartisk och saklig bedömning".

Efter mötet på torsdagskvällen sade hovet till TT kungen inte hade informerats om de åtgärder som vidtagits. Det kommer dock att ske inom kort, enligt pressmeddelandet. "Beslutet kommer att meddelas Svenska Akademiens högste beskyddare, HM Konung Carl XVI Gustaf", skriver man.

En paragraf som inte har omtolkats gäller hur många ledamöter som krävs för att kunna genomföra ett nyval i Akademien. Där är det fortfarande tolv ledamöter som gäller.

Läs alla artiklar om: Krisen i Svenska Akademien
Gå till toppen