Dalai lama har hunnit bli 83 år, men fortsätter sitt resande över jordklotet. När han talar på Malmö Live på onsdag är Jamyang Choedon och många andra exiltibetaner på plats. – Han är allt. Det är vad jag känner.
Hon beskriver Dalai lama som sin största förebild, men oroar sig för hur han ska orka och för vad som ska hända den dag han dör.
– Vi ber och hoppas att han lever länge. Det är viktigt att han förbereder innan han går bort.
Dalai lama är inte ett namn, utan en titel för den som är religiöst överhuvud för den tibetanska buddhismen. Nuvarande Dalai lama är den fjortonde i ordningen och utsågs redan som tvååring. När näste Dalai lama ska utses vill Kina, som styr över Tibet, ha inflytande över vem det blir, vilket Jamyang Choedon vänder sig emot.
– De är inte buddhister, de tror inte på det här. De har inget med det att göra. Vi tibetaner kommer inte att följa vad de har att säga.
Jamyang Choedon är själv född utanför Tibet – hennes föräldrar flydde som unga till Indien, som upplåtit mark till ett tibetanskt exilsamhälle i Dharamsala i norra Indien. Nu är hon ordförande för Tibetan Community i Sverige, en post hon aldrig skulle kunna ha om hon hade haft nära släktingar kvar i Tibet, säger hon. Kina styr Tibet med järnhand och har koll på invånarnas kontakter med omvärlden.
– De som har föräldrar, systrar eller kusiner i Tibet vågar inte ställa sig inför en kamera här och prata tydligt och klart. De blir tysta, säger hon till TT.
Själv talar hon klartext: Etniska tibetaner diskrimineras och får inte utbildning på sitt eget språk. Att öppet tala om politik eller religion straffar sig i Tibet.
– Säger du "befria Tibet" på gatan och manifesterar fredligt, då är det kört för dig. Då hamnar du i fängelse och blir torterad, hävdar hon.
Tibetan Community har ungefär 150 medlemmar i Sverige och Jamyang Choedon tror att nästan varenda en kommer att åka till Malmö för att träffa Dalai lama.
– Vi lever i den här världen med skjutningar, missnöje och terrorism. Vad kan vara bättre än att ha hans helighet Dalai lama på besök och prata om hur vi kan utveckla mänskligheten till det bättre?
Dalai lama lämnade 2011 sin roll som politisk ledare för exiltibetanerna. Ändå är han Tibets främste ambassadör, anser Jamyang Choedon, och hon tycker att det är anmärkningsvärt att han inte tas emot av någon i den svenska regeringen. Inte heller exiltibetanernas politiske ledare Lobsang Sangay fick träffa någon svensk minister när han besökte Sverige förra året.
– Sverige är en förebild i hela världen för fred. Då tycker jag att man ska agera lite mera.
Enligt UD:s pressjour ser regeringen allvarligt på utvecklingen för de mänskliga rättigheterna i Tibet och regeringen följer den noga.
"Utrikesdepartementet hade ett möte med Sangay under hans besök, liksom vi har med andra organisationer", skriver Per E Karlsson, kommunikatör vid UD, i ett mejl till TT.
Frågan om mänskliga rättigheter i Tibet tas fortlöpande upp i möten med kinesiska företrädare av den svenska regeringen och även av EU, framhåller han.
Dalai lama kommer till Sverige för att delta i biståndsorganisationen Individuell människohjälps 80-årsjubileum. IM:s grundare Britta Holmström hade en nära relation till Dalai lama och ett 80-årsfirande i sällskap av honom är det bästa organisationen kan göra i grundarens namn, tycker IM:s generalsekreterare Ann Svensén.
– Det är en fin present.
Hon och övriga styrelsen var på besök i Dharamsala 2017 och det var då de väckte frågan.
– Det är svårt att inte gilla honom som person. Han är en fantastiskt varm och härlig människa och det har varit en ynnest att träffa honom, säger Ann Svensén.
FaktaFörbjudet att erkänna Dalai lama
Tibet är ett autonomt område i västra Kina.
Fram till den kinesiska invasionen 1950 var Tibet i praktiken en självstyrande stat. Kina hävdar att Tibet är en historisk del av det kinesiska riket.
Att erkänna Dalai lama som ledare för den tibetanska buddhismen är förbjudet i Tibet. Kloster och munkar utsätts för kontroll och repressiva metoder.
Det svenska utrikesdepartementet skriver i en rapport om mänskliga rättigheter och demokrati i Kina 2015–2016 att inskränkningar vad gäller utbildning, religion och rörelsefrihet är särskilt förekommande i de autonoma regionerna Tibet och Xinjiang. Hårda straff för brott mot rikets säkerhet är också vanligare här än i övriga Kina, i fall som rör minoritetsgrupper och urfolk.
UD konstaterar också att barn i Kina ges begränsad möjlighet till undervisning i hemspråk, i synnerhet i Tibet, Xinjiang och Inre Mongoliet.
Källor: Nationalencyklopedin och utrikesdepartementet.
FaktaDalai lama
Nuvarande Dalai lama är den fjortonde i ordningen. Hans namn är Tenzin Gyatzo och han föddes 1935 i en bondefamilj i nordöstra Tibet.
Som tvååring utsågs han till Dalai lama, eftersom han ansågs vara en reinkarnation av tidigare Dalai lamor. Han sattes i klosterskola som sexåring, en utbildning som pågick tills han var 23.
Kina invaderade Tibet 1950 och i samband med ett uppror i Tibet som slogs ner av Kina 1959 gick Dalai lama i landsflykt till Dharamsala i norra Indien.
Där växte ett tibetanskt kulturcentrum fram och staden blev också säte för den tibetanska exilregimen.
2011 tog Lobsang Sangay över rollen som politisk ledare för den tibetanska exilregeringen, men Dalai lama har fortsatt som religiös ledare.
Dalai lama tilldelades Nobels fredspris 1989.
Källor: Nationalencyklopedin och dalailama.com
