Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Moa Berglöf: Inte så sexigt, men viktigt.

Socialdemokraterna klamrar sig fast vid makten. Åtminstone några veckor till.Bild: Jonas Ekströmer/TT
"Grundlagsutredningens förarbeten är tydliga. Löfven måste avgå." Moderaternas oneliner dygnen efter valet må låta aningen osexig. Men den är intressant.
Innan grundlagen uppdaterades 2011 inleddes proceduren att utse en statsminister bara i de fall regeringen självmant avgått eller förlorat en misstroendeomröstning (eller om statsministern avlidit). Därför kunde en regering med svagt valresultat sitta kvar vid makten och avvakta om riksdagen ville ge den sparken.
Det kanske mest kända exemplet på konsekvensen av regeln kom vid riksdagsvalet 1998. Regerande Socialdemokraterna tappade 30 mandat i riksdagen. Men statsminister Göran Persson valde att sitta kvar, och överlevde också den misstroendeförklaring som dåvarande moderata partiledaren Carl Bildt yrkade på med samma ord som dagens moderater nu använder om Stefan Löfvens (S) regering:
"Efter ett val som innebär ett mycket betydande nederlag för regeringspartiet", sade Bildt, "bör statsministern avgå och bereda utrymme för en regeringsbildningsprocess under talmannens ledning. Så har icke skett."
Grundlagsutredningen som tillsattes 2004 hade som uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen, ett arbete som mynnade ut i den nya grundlagen. I uppdraget ingick att se över just ordningen för hur regeringsbildningen ska gå till. Skulle den tidigare bestämmelsen om regeringens eventuella avgång fortsätta gälla, eller fanns det skäl att uppdatera den?
Det fanns skäl. Och det är här Moderaternas mantra om grundlagsförarbetet kommer in.
För grundlagsutredningen konstaterade att den tidigare bestämmelsen var problematisk, inte minst eftersom den kunde ge den sittande statsministern en fördel gentemot riksdagen vid ett stökigt valresultat. Därför infördes också en särskild regel om att riksdagen ska genomföra en statsministeromröstning efter val.
Vad innebär det?
Regeringen behöver fortfarande inte ha ett starkare stöd i riksdagen än den hade före valet, skriver grundlagsutredningen. Den negativa parlamentarism som fortsatt gäller i Sveriges riksdag gör att en regering kan sitta kvar så länge den tolereras av en riksdagsmajoritet, alltså om inte en majoritet av riksdagens ledamöter enas och röstar mot den.
Dock, säger utredningen, bör det samtidigt förutsättas att en regering efter ett valresultat som lett till oklarhet om regeringens stöd i riksdagen väljer att avgå.
Och oklart får man nog ändå kalla dagens parlamentariska läge.
Spelar det här någon roll? Om två veckor samlas den nya riksdagen. Statsministeromröstningen ska därefter hållas så snart det är möjligt, och allra senast den 8 oktober. På den tiden ska Stefan Löfven lyckas sy ihop ett regeringsunderlag, samtidigt som Ulf Kristersson (M) gör samma på sin kant. Att istället redan nu lämna över sonderingarna av en ny regering till talmannen skulle kunna öppna upp en del av låsningarna mellan partierna. Utifrån det är Moderaternas tjat inte helt omotiverat.
Gå till toppen