Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Om tilliten inte värnas slutar medborgare känna ansvar för samhället och försöker åka snålskjuts på andra.”

Politik och myndighetsutövning kan bidra till att stärka tilliten i samhället, skriver Ulf Andreasson, seniorrådgivare vid Nordiska ministerrådets sekretariat, och listar fyra förutsättningar.

Socialdemokraternas Stefan Löfven och Moderaternas Ulf Kristersson under TV 4:s partiledardebatt. Vill man värna tilliten måste man respektera att det finns de som tycker annorlunda men att vi trots åsiktsskillnader är delar av samma samhällsbygge, skriver Ulf Andreasson.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Utan tillit mellan människor förändras samhället markant till det sämre.
Till skillnad från guld är tillit ingen naturresurs, utan något som tar lång tid att bygga upp och måste underhållas för att inte försvinna.
Hur tillit skapas är komplext, men det handlar om att skapa ett samhälle där människor känner sig delaktiga och rättvist behandlade, där de har förtroende för maktutövningen i samhället och själva är beredda att ta ansvar.
Norden hamnar i topp när man mäter synen på om andra människor uppfattas som pålitliga. Det är det som brukar kallas social tillit eller bara tillit. Tillit är ett mått på hur man i ett samhälle uppfattar människans natur. Tror du att människor runt omkring dig, alltså dem du möter på gatan och inte känner sedan tidigare, har en god karaktär? Då är sannolikheten stor att du bor i ett nordiskt land.
När samhällsdebattörer i andra länder, inte sällan beundrande, studerar Norden fokuserar de gärna på ekonomisk politik eller välfärdssystemen. Vad de ofta missar är den centrala betydelsen av tillit, det verkliga nordiska guldet.
Tillit gynnar ekonomisk tillväxt. Ett samhälle med hög grad av tillit präglas mindre av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. Länder med låg tillit behöver fler advokater och andra resurser för att säkra att kontrakt uppfylls. I Norden kan vi lägga de resurserna på sysslor som gynnar tillväxten.
Om ett land går från medeleuropeisk nivå av tillit till en högre grad av tillit (men fortfarande inte så hög tillit som i de nordiska länderna), kan det räkna med mellan en tredjedels till en halv procentenhet ökad årlig tillväxt.
En hög grad av tillit är också värd att sträva efter av andra skäl. Kriminaliteten blir lägre och demokratin stärks. Medborgarnas vilja att ta ansvar ökar genom att fler vill ta förtroendeuppdrag. Människor tenderar att vara lyckligare om tillitsnivån är hög och känner att de har större makt över sina liv. Får människor välja vill de flesta hellre leva i ett samhälle med en hög grad av tillit, än i ett med låg.
Politik och myndighetsutövning kan bidra till att stärka tilliten i samhället. Här är fyra förutsättningar:
1. Staten måste agera med öppenhet, hantera skattemedel respektfullt, säkerställa likhet inför lagen och bekämpa alla tecken på korruption. Människor kan acceptera att deras barn inte lyckas lika bra som grannens i skolan – om de bedöms rättvist. Men inte i ett samhälle där det med mutor går att skaffa barnen bättre betyg, plats i bättre skolor eller andra fördelar. Ett sådant samhälle uppfattas som ruttet. Där blir det gemensamma ansvaret litet och det präglas av inställningen att ”var och en är sig själv närmast".
2. Den ekonomiska politiken ska motverka att en underklass bildas. Att ha en permanent grupp fattiga cementerar ett ”vi och dom” med misstro mellan grupper som följd. Risken är flerfaldigt större om "dom” tillhör andra etniska grupper.
3. Föreningslivet bör stödjas,för där finns en viktig möjlighet för att tillit utvecklas mellan människor. Det är centralt att skapa förutsättningar för platser där möten kan ske, så att invånarna uppmuntras att engagera sig i sitt lokalsamhälle.
4. Prioritera utbildning så att så få människor som möjligt har låg eller ofullständig utbildning, eftersom det kan leda till utanförskap.
Politisk polarisering i befolkningen kan bidra till att mala ner tilliten. Det visar inte minst utvecklingen i USA. Vill man värna tilliten måste man respektera att det finns de som tycker annorlunda men att vi trots åsiktsskillnader är delar av samma samhällsbygge.
Om tilliten inte värnas slutar medborgare känna ansvar för samhället och försöker åka snålskjuts på andra. På kort sikt kanske många slutar med typ källsortering. På lång sikt riskerar det att påverka viljan att betala skatt, eller att vi får en slappare syn på lagstiftning. Följden blir lägre tillväxt, ökad kriminalitet, minskat ansvarstagande och mindre lyckliga medborgare som inte känner att de har makt att påverka sina liv. Sker en sådan utveckling i Sverige och de övriga nordiska länderna kommer våra samhällen som vi känner dem att förändras i grunden.
Tillit är själva oljan i vårt nuvarande samhällsmaskineri. Och precis som med olja kommer vi kanske inte att märka att tilliten försvinner förrän maskinen skär sig. Tillit kan raseras på ganska kort tid. Men tar lång tid att bygga upp, om det alls går.

Ulf Andreasson

Ulf Andreasson är seniorrådgivare och arbetar med analys och statistik vid Nordiska ministerrådets sekretariat. Han är också författare till rapporten Det nordiska guldet som Nordiska ministerrådet publicerade i fjol.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen