Efter komplicerade riter utsågs den då sexårige Gedhun Chökyi Nyima den 14 maj 1995 till den elfte Panchen Lama, en munktitel vars uppgift är att spåra Dalai lamas reinkarnation. Ett par dagar senare kidnappades han av den kinesiska regeringen, som i stället utsåg en egen Panchen Lama. Det var ett led i att hävda fullständig makt över Tibet.

Om Kina kontrollerar Panchen Lama säkerställs att nästa Dalai lama agerar enligt kinesisk vilja. Det inflytande den tibetanska exilregeringen i Indien har över tibetanerna minskar och risken för folkligt uppror i framtiden minimeras.

Konflikten är i grunden geopolitisk. Två olika folkgrupper, den ena religiös och den andra ateistisk, står mot varandra. Men den religiösa slitningen är påtvingad och fungerar som ett verktyg för Kina att ytterligare stärka sin position som global maktfaktor. Drömmen är ett land som inkluderar även Tibet.

Större delen av Tibet vilar på en platå, som är lika stor som en fjärdedel av Kinas landmassa. Den försörjer delar av Kina med vatten. Detta är självklart en bonus för Kina, men värdet av att ha full kontroll över Tibet är också att det gynnar Kina i den sino-indiska relationen. Med Tibet får man en stark gräns mot Indien.

Det är därför Dalai lama ses som ett hot. Kineserna betraktar honom som en separatist, som verkar för ett självständigt Tibet.

Kina har investerat miljarder dollar i Tibet för att cementera sin kontroll inför den maktkamp som kommer att följa när den 83-årige Dalai lama dör. Samtidigt visar de nu allt oftare upp sin egen Panchen Lama för tibetanerna för att förstärka bilden av sig själva som buddismens vän.

I en intervju med BBC berättar Dalai lama att han funderar på att inte återfödas. Och att om han ändå gör det, så kan han mycket väl återfödas i ett land bortom kinesisk kontroll, det vill säga Indien. Eller som kvinna - vilket har väckt starka reaktioner hos buddisterna.

Kina har svarat med att kalla Dalai lama en hädisk hycklare, som vill svika ditt folk genom att överge gamla traditioner.

Samtidigt som tibetanernas högste ledare nu alltså är hårt ansatt, ökar tveksamheten hos det tibetanska folket. Ska de acceptera Kinas Panchen Lama eller inte?