Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Systemfel med stöd till kommersiella verksamheter – ta bort presstödet

Skattebetalarna tvingas via skattsedeln att betala för att politiska förespråkare via dagstidningarna skall kunna få ut sina budskap, skriver Gunnar Barkenhammar.Bild: JASON DECROW
Under 1950-talet lades många dagstidningar ner. För att säkra utgivningen av de kvarvarande tidningarna diskuterade politikerna att statsbidrag borde utgå. 1965 beslutades att stöd skulle utgå till de politiska partierna, som sedan fick vidarebefordra pengarna till sina respektive tidningar. I dagsläget är det en statlig myndighet som fördelar stödet.
Ju större en dagstidning är desto flera annonsköpare drar den till sig på bekostnad av de konkurrerande tidningarna.
Totalt utgår en halv miljard per år i presstöd. Huvuddelen går till dagspressen och särskilt storstadspressen. I presstödet ingår också ett stöd till små, udda tidningar och till taltidningar. Man kan fundera över varför Finanstidningen får presstöd, som bör ha läsare som borde kunna betala vad tidningen kostar. Nu har regeringen föreslagit att stödet höjs med 20 procent från och med den 1 jan 2019.
Dagstidningen är dels en bärare av ett politiskt budskap och dels av annonser. Kultur, sport, och nyheter kan lite generellt betraktas som attraktioner för att läsarna skall lockas läsa även annonserna och de politiska åsikterna.
Skattebetalarna tvingas via skattsedeln att betala för att politiska förespråkare via dagstidningarna skall kunna få ut sina budskap. Krämaren måste betala för utrymmet medan politikerns textreklam skall delfinansieras av skattebetalarna.
2017 fick Svenska Dagbladet 40 miljoner kronor och Skånska Dagbladet drygt 19 miljoner.
Förutom presstöd åtnjuter dagspressen en lägre moms, vilket även välmående dagstidningar profiterar på.
När det gäller mångfalden är det naturligt att vi har en så kallad yttre mångfald, det vill säga en mångfald i antalet tidningar av olika politisk färg. Det finns dock en möjlighet att ha en inre mångfald, det vill säga att inom varje tidning låta olika politiska inriktningar komma till tals. Ett exempel är Tidningen Ångermanland, som har såväl en socialdemokratisk som en moderat ledarsida. De flesta dagstidningar låter företrädare från olika politiska riktningar komma till tals.
Stöd till kommersiella projekt är inte bra för någon och allra minst för konsumenten. Motsvarande stöd finns bland annat i Frankrike, Italien och Grekland och i övriga nordiska länder.
Kanske är det så att tidningarna blir sämre på grund av presstödet. Så fort en verksamhet inte bär sig är det alltid någon annan som skall betala. Vi måste ha bort systemfelen i samhället och bidrag till kommersiella verksamheter måste bort oavsett om det gäller jordbruk eller dagspress. Tyvärr är det nog så krasst att man väljer efter storlek och upplagespiralen verkar med full kraft.
Presstödet är en synnerligen het potatis därför att så många journalister är beroende av stödet för sin utkomst. De har makten över budskapsbärarna, drevet går och debatten tystas ner. Att kritisera presstödet i media är som att svära i kyrkan.
Utan presstöd kommer även dagstidningarna att anpassa sig så att de kan attrahera en större målgrupp. Titta på Dagens Nyheter som idag är det dominerande debattforumet där samtliga partier kan bryta åsikter. När det gäller DN:s kvalitet så saknar den idag motstycke bland svenska dagstidningar. Kanske skulle vi få en mera liberal debatt med färre partsinlagor och mindre ställningskrig om vi hade en enda tidning på varje ort som tvingades ta hänsyn till sina prenumeranter.

Gunnar Barkenhammar

Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen