Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Valet 2018

Håkan Blomqvist: De ideologiska attackerna på socialismen påverkar Vänsterpartiet

Trots valframgången för Vänsterpartiet blev firandet inte så långvarig.Bild: Janerik Henriksson/TT
Jublet och segerglittret på valnatten var förstås välförtjänt: Vänsterpartiet ökade med nära fyrtio procent i riksdagsvalet, passerar tio procent med råge i flera storstäder och räknar in tusentals nya medlemmar.
Ändå kunde inte den riktiga glädjen infinna sig. Framryckningen för ytterhögerns Sverigedemokrater och, numera, kristdemokrater, raset för socialdemokratin och Miljöpartiet, politikens dramatiska förskjutning högerut och hotet om en mörkblå regering gjorde firandet kort. Jonas Sjöstedts förhoppning om ett ”vänsterval” i medvinden från valspurten, infriades inte. I det polariserade politiska landskapet utgör vänsterpolen en lilleputt. Sverige har blivit ett högerland, knotar Göran Greider.
Är det årtionden av nyliberal välfärdsskövling som gjort sitt, med ökade sociala klyftor och otrygghet? Men då borde väl motreaktioner från drabbade lika väl kanaliseras vänsterut? Nja, inte om den vägen blockerats genom lika lång tid av ideologiska bombmattor över allt som luktat socialism, samtidigt som socialdemokratin har anpassat sig och själva samhällstypen, från arbetsliv till levnadssätt, privatiserats. Där löner sätts individuellt, besparingar börsspekuleras, bostäder blivit handelsvaror och varje samhällsvrå behärskas av marknadsmekanismer, pressas solidariska lösningar och jämlik strävan undan i det praktiska livet.
”Människans medvetande bestäms av hennes sociala vara”, sa Marx. Vi är vad vi gör och hur vi lever.
”Samhället har blivit så individualiserat, förr var det mer kollektivt tänkande”, menar en av studenterna när vi diskuterar saken på högskolan. ”Industrin har minskat”, ”folk har blivit medelklass”, ”sociala medierna spelar växande roll” – förslagen är många på hur samhällsförändringar formar medvetandet. Men också när det gäller politiska faktorer: De högerextremas framgångar har påverkat hela det politiska klimatet. ”Vänsterpartiet anses för extrema”. Eller tvärtom: När Vänsterpartiet framställde sig ”som socialdemokraterna en gång var”, blev skillnaden inte så stor och många valde – som på högersidan – originalet framför kopian.
Nere vid pendeltåget håller Marxistiska studenter bokbord och har förstås analysen klar: Sverigedemokraterna var radikalare än Vänsterpartiet, men med förkastliga lösningar. "När Vänsterpartiet pratar om att regeringen lägger fram en vänsterbudget, för att några V-förslag är med, ser många som drabbas av allmänna nedskärningar och försämringar inget alternativ."
De hade kunnat hänvisa till forskare som visat (DN 5/9) att det sociala missnöjet letar sig fram längs andra banor än tidigare. SD får stöd bland grupper med otryggare arbets- och levnadsvillkor genom krav på radikal omfördelning. Men inte från höginkomsttagare till låginkomsttagare, som ”arbetarpolitiker” brukade kräva, utan från utlandsfödda till svenskfödda.
Klass eller nationalitet? Samhälle eller egenintresse? Gemensam överlevnad eller klimatkrasch?
Läs alla artiklar om: Val 2018
Gå till toppen