Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Dygnet runt

FN-rapportörens kamp mot fastighetssjukan i fokus för Gerttens nya film

Varför står de dyraste bostäderna i världens storstäder tomma? Varför har folk inte längre råd att bo i städernas centrum? Den hyllade Malmöfilmaren Fredrik Gerttens nya film ”Push” följer den kanadensiska FN-rapportören Leilani Farhas kamp mot de ljusskygga fastighetsbolagen som jagar snabba vinster.

Fredrik Gertten och FN-rapportören Leilani Farha i Malmö.Bild: Hussein El-alawi
Arbetet med ”Bananas”-filmerna och ”Bikes vs Cars” har gjort att Malmöfilmaren Fredrik Gertten har rest över hela världen. Vilken stad han än kom till så hörde han talas om samma problem. Att bostäder har blivit ett sätt för storfinansen att parkera sina pengar. Att det tvingar bort folk från sina bostäder. Och att dyra lägenheter i världens storstäder står tomma.
– Även om vissa klarar sig bra för att de har köpt sin bostad i rätt tid, så är det ändå ett problem för dem – för deras barn kommer inte att ha någonstans att ta vägen, säger Fredrik Gertten.
Han skrev själv om frågorna i tidningen Arbetet i många år, men nu ville han gräva sig djupare ner i ämnet på en global nivå.
– Jag ville zooma ut och letade efter någon som kunde personifiera problemet. Då hittade jag Leilani på Twitter, berättar Fredrik Gertten.
Leilani Farha är en kanadensisk advokat som idag är FN:s rapportör för bostadsfrågor. Gertten och Farha stämde träff i London och det blev starten för den nya filmen ”Push”. Sedan dess har Fredrik Gertten följt Leilani Farha i Chile, Toronto, New York, London igen, Barcelona, Seoul och Uppsala.
– Som FN:s rapportör har Leilani tillgång till hela samhällets spektra i den här frågan. Allt från borgmästare till hemlösa, säger Fredrik Gertten.
– Fredrik har inte behövt starta en konversation, utan han har kommit in i en redan existerande konversation, säger Leilani Farha.
Leilani Farha i en av scenerna i "Push".Bild: WG Film
I dagarna är Leilani Farha i Malmö för att för första gången själv få se sig i de filmade inslagen. Hon berättar att hon i början inte förstod om hon själv skulle vara med i filmen, men en sak var hon säker på.
– Jag visste att det behövdes en film om det här ämnet. Jag kan skapa förändring på mitt sätt, men en film kan betyda något helt annat. För mig var det viktigt att frågan om bostad som en mänsklig rättighet inte skulle försvinna i en sådan här film. Men eftersom jag kände till Fredriks tidigare filmer och hur han där har slagits mot starka makter så kände jag mig trygg, säger Leilani Farha.
Leilani Farha.Bild: Hussein El-alawi
I ”Push” får man se hur den avreglerade bostadsmarknaden har drabbat storstäder runtom i världen. Hur en stor fastighet i centrala London har stått tomt i tjugo år sedan det köptes för 25 miljoner pund.
– Det var aldrig meningen att någon skulle bo där. Det var bara en placering av pengar, säger Fredrik Gertten.
Vilka är bovarna i filmen?
– Vi undersöker de stora finansiella aktörerna. Den största är Blackstone som myntade uttrycket ”Köp, renovera, sälj”. De här företagen gör om fastigheter till finansiella produkter som de säljer till investerare, pensionsfonder och placerar på aktiemarknaden. För att kunna tillfredsställa investerarna så måste de lura de boende. Annars får de inte igen pengarna, säger Leilani Farha.
– Många har så mycket pengar att de inte vet var de ska placera dem. Så man parkerar dem i fastigheter. Det är som landgrabbing i städerna, säger Fredrik Gertten och kopplar bakåt till hans filmbolag WG Films tidigare film ”Dead donkeys fear no hyenas” av Joakim Demmer som handlar om landgrabbing i Afrika.
Flera världskända namn figurerar i filmen. Ekonomipristagaren Joseph Stieglitz som bland annat pratar om hur fastighetsmarknaden inte bidrar med verkligt värde till samhället. Italienske maffiagranskaren Robert Saviano förklarar i filmen hur den italienska maffians pengar används för att pumpa upp priserna på fastigheter över hela världen.
Den italienske författaren Roberto Saviano när han intervjuas i "Push". Det tog över ett halvår för Fredrik Gertten att få möjlighet att träffa den dödshotade maffiagranskaren.Bild: WG Film
– Vi behöver sätta ljuset på dessa fastighetsaktörer och visa vilka de är. För hela deras idé är att figurera i mörkret, säger Fredrik Gertten.
– Staten har en stor roll att spela för vi kan inte förlita oss på vinstdrivna företags godhet. Vi skulle aldrig ens ha hamnat här om våra regeringar hade gjort sitt jobb. Nu har de gjort ungas liv omöjligt genom att ha släppt fram nyliberala krafter, säger Leilani Farha.
– Jag tror att det här kommer att bli den största politiska frågan de kommande tio åren. I Sverige var det ingen stor fråga alls i valet, men det borde ha varit. I Spanien, Irland och Sydkorea är det högst upp på agendan, säger Fredrik Gertten.
Finns det städer i världen som har lyckats med att begränsa problemen?
– Wien brukar tas som ett exempel. Även Singapore är ett bra exempel där de både byggt mycket för alla, men även använt höga skattesatser för att få bort kortvarigt ägande och utländska ägare, säger Leilani Farha.
Hur ser det här ut i Malmö?
– Man kan enkelt dra kopplingen till Victoria Park i Malmö som har köpt upp bostäder i problemområden. Ju sämre bostäder desto bättre. Sen renoverar de husen, får upp värdena och sen kan Victoria Parks ägare Greg Dingizian tjäna över 800 miljoner kronor på att sälja, säger Fredrik Gertten.
Det här är inte en fråga om gentrifiering, utan så mycket mer, har du sagt. Hur menar du?
– Jag har själv varit med och startat Möllevångsgruppen som arbetade för en ny skola, att minska våldet, få bort knarkkanylerna från sandlådan och få folk att bo kvar vid Möllevången. En sådan grupp skapar också gentrifiering, men aktiva medborgare är något bra. Så gentrifiering är inte alltid dåligt. Det är som att vi saknar ett språk som skiljer på det aktiva medborgare vill skapa och vad som händer när multinationella företag gör intåg i en stadsdel, säger Fredrik Gertten.
Ett annat problem de rör vid i filmen är korttidsboenden av typen Airbnb och hur det har skapat fastigheter där ingen bor på riktigt.
– Bolag köper fastigheter för att använda enbart för vinstgivande korttidsboenden och det tvingar bort dem som bor där och dödar hela kvarter. Nu har flera städer börjat reglera airbnb-marknaden mycket tack vare Leilani. När Barcelona började kampen mot Airbnb, så möttes de av advokater. Men när Barcelona började samarbeta med London och Paris så backade Airbnb och nu har de kommit fram till en deal som exempelvis reglerar hur länge en bostad kan ligga ute för uthyrning, säger Fredrik Gertten.
Filmen ”Push” är tänkt att ha premiär våren 2019 och då sätts det också igång en massiv kampanj och sociala medier-rörelse kring filmen. Fredrik Gertten säger att en film brukar ta 5–6 år av hans liv och en stor del av det sker efter premiären. För Leilani Farha har hon två år kvar som FN-rapportör, men målet är att bygga en global rörelse kring bostadsfrågan.
– Det finns ingen internationell organisation som arbetar enbart med de här frågorna på en högre nivå. Jag hoppas kunna vara med och skapa det, säger Leilani Farha.
Håll koll på Malmös filmliv – följ Dygnet Runt på Facebook
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen