Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Tiggeriåtalet: "Finns fler stora nätverk"

Människohandelshärvan i Småland med minst 40 offer är den största i Sverige som lett till åtal. – Det är en jättestor framgång.Bara för några år sedan var det fult att prata om tiggeri och organiserad brottslighet, säger kriminalinspektör Per Englund.

Polisen får nys på allt fler nätverk i Sverige där människor tvingas till att tigga, säger Per Englund på polisens nationella operativa avdelning (Noa).Bild: Emil Langvad/TT
Nätverket i Småland ska ha tvingat minst 40 personer att tigga under drygt två års tid. Bland annat ska man ha använt sig av olika bestraffningsmetoder, som till exempel misshandel, för att tvinga människor att tigga.
Nu står åtta åtalade i härvan som enligt Per Englund, kriminalinspektör på polisens nationella operativa avdelning (Noa), är Sveriges största mål hittills i sitt slag.
– Samtidigt vet vi att det finns ett antal stora nätverk som täcker väldigt stora ytor i Sverige. Och vi får nys på fler och fler, även om det är svårt att säga några siffror, säger han.
Det var först 2015 som debatten om organiserat tiggeri i Sverige tog fart. Rikspolischefen gav ett direktiv om att öka polisens förmåga att bekämpa människohandel, och sedan dess har myndigheten bildat ett antal grupper på regional nivå.
– Problemet är att alla de här grupperna inte har egna spaningsresurser. Man måste kunna åka ut och titta och konstatera att människorna sitter där eftersom det är frågor som advokaterna sedan kommer ställa.
Läs mer: Tiggerioffer: Fick böta när jag köpte bröd
Oavsett är åtalet i Småland en stor framgång, hävdar Englund och poängterar att polisen faktiskt haft ett antal ärenden på senare år – och nu kommer man att få ännu mer kunskap och erfarenhet.
Förra året dömdes två män från Bulgarien till flera års fängelse för människohandel efter att ha lockat tio landsmän till Sverige med löfte om byggjobb. När de kom hit tvingades de i stället att tigga för att betala av sina skulder för resan.
– Det är ungefär så det brukar gå till, och de här människorna hamnar i ett slags osynligt fängelse. De kan inte språket, har inga pengar och vet inte om de kan få någon hjälp från polisen, säger Englund.
Samtidigt understryker han att det är viktigt att komma ihåg att alla som tigger inte är organiserade i brottslig bemärkelse.
– Naturligtvis kan de bli utsatta för brott, i form av att de måste betala för platsen de sitter på. Men min uppfattning är att många är här rent frivilligt, även om det sedan finns en del som är hitlurade.
Gå till toppen