Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Har du sett snörfåran kring halsen?

Är du, som haft tur i livets lotteri och fötts in i fred och välfärd, på riktigt mer värd som människa än 17-åringen med snörfåran runt halsen, frågar Andreas Fransson.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Jag arbetar som AT-läkare i Malmö. I mitt jobb möter jag flera patienter varje dag. Patienter som söker för såväl kroppsliga som psykiatriska symptom. Vissa patienter berör mig mer än andra. De som jag alltid bär med mig hem, efter avslutat arbetspass, är de individer som sökt hjälp av vården efter att ha fått avslag på sin asylansökan och inte längre önskar leva.
Snörfåran.
För er som inte vet - en snörfåra är det röda märke som lämnas kvar kring en människas hals efter att hen har försökt hänga sig själv. Att sitta framför en 17-årig människa som försökt ta sitt liv men inte lyckats, med en snörfåra runt halsen, är en upplevelse som berör och borrar sig djupt in i hjärteroten.
I läkareden finns en passage som säger att vi ”alltid ska trösta”. Hur tröstar jag när det inte finns ord som räcker till? 17-åringen framför mig har precis fått sitt tredje avslag på sin asylansökan, och väntar nu på att inom en obestämd framtid bli tillbakaskickad till den plats hen med risk för sitt liv försökt fly ifrån. Brottet? Att ha haft otur i livets lotteri och fötts på en plats i världen där krig, förföljelse och terror nu råder. Flykten - ett hopp om ett bättre liv. I dessa lägen skäms jag nästan för att ha haft en sådan ofattbar tur att födas in i en trygg kontext i en liten hamnstad längst upp på den svenska västkusten.
Läs mer: Hemlös ska ha trakasserats i flera år
Läs mer: Misstänkt 16-åring släppt ur häktet
För några veckor sedan mördades en försvarslös EU-migrant i en park i Huskvarna. Det blir inte ens en förstasidesnyhet. Från vallokaler runtom i landet kom det vittnesmål om rasistiska tillmälen mot valförrättare. En man vägrar lämna sin valsedel till personen framför honom, då han ”vill ha hjälp av en svensk”. En vän får ”idiot!” skriket till sig efter att ha gett ett par slantar till en man utanför matbutiken. I Uppdrag Granskning visas en skrämmande bild upp av en växande nazistisk rörelse (den så kallade ”alternativhögern”) som stolt säger att ”svenskar är vita och landet är vårt”, och att landsförrädare skall få dödsstraff. Nordiska Motståndsrörelsen flyttar stadigt fram sina positioner, och tillåts demonstrera runtom i vårt land. De skyr inga medel. Även jag har blivit mordhotad på deras forum, Nordfront.
Hur hamnade vi här?
Gränserna har tänjts och stadigt flyttats för vilken vidrig människosyn som anses okej och normal i vårt land. Det skrämmer bokstavligen talat skiten ur mig. Vårt val den 9 september var ett val som i mångt och mycket handlade om hur vi vill se på våra medmänniskor. Nazistiska NMR fick egna valsedlar. Ett parti som delar upp Sverige i ”svenskar” och ”icke-svenskar” har nu fått nästan en av fem röster, och ännu fler i vissa kommuner. Sverige, 2018. Ridå.
Är du, som haft tur i livets lotteri och fötts in i fred och välfärd, på riktigt mer värd som människa än 17-åringen med snörfåran runt halsen?
Nej. Det finns inte plats för några ”men” som svar på den frågan.
Mikael Wiehe sjunger i sin gamla låt ”Valet”:
”När fascismen kommer smygandes tillbaks, så är det du och jag som måste stå emot.”
Vårt riksdagsval är över för denna gång - men desto viktigare att vi nu reser oss upp, organiserar oss, och står emot. Vi är alltid fler.

Andreas Fransson

Andreas Fransson är 33 år gammal och arbetar som AT-läkare på Sus i Malmö. Han är exil-bohusläning som är wannabe-skåning sedan tolv år.
Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen