Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Danske Banks penningtvättshärva år för år

Den gigantiska penningtvättshärvan som sträcker sig tillbaka över tio år nådde sin kulmen på onsdagen, då Danske Banks vd Thomas Borgen valde att avgå.

Danske Banks vd Thomas Borgen avgår i svallvågorna av den gigantiska penningtvättshärva som kopplas till bankens estniska filial. Arkivbild.Bild: Mads Claus Rasmussen
2007 tar Danske Bank över den estniska filialen i samband med köpet av finländska Sampo Bank. Affären uppgår till 30 miljarder kronor.
I december 2013 pekar ett mejl från en visselblåsare inom Danske Bank på bristande kontroller inom koncernens filial i Tallinn, Estland. Visselblåsaren varnar i mejlet om problem med penningtvättsaffärer, och anklagelserna leder till att en utredning påbörjas.
Några månader senare öppnar Danske Banks internrevision en granskning kopplad till visselblåsarens mejl. Banken anlitar revisionsbyrån KPMG som fortsätter utreda oegentligheterna.
I april 2014 slår Danske Bank och revisionsbyrån KPMG fast att bankens kontrollfunktioner varit otillräckliga. Den estniska filialen stänger ned möjligheten för kunder i landet att öppna nya konton. Samtidigt börjar Danske Bank stänga ned konton med utländska innehavare.
Under sommaren slutför estniska myndigheter sin utredning gällande penningtvätt.
I mars 2017 avslöjas de misstänkta affärerna av den danska tidningen Berlingske Business.
I samband med avslöjandet väljer Danske Bank att analysera grundorsakerna till de misstänkta transaktioner som gjorts via filialen i Tallin.
Bristerna beror enligt Danske Bank på ett otillräckligt förebyggande arbete mot penningtvätt i Estland, och ledarskapsbrister i bland annat bankens riskhantering.
I september utökas utredningen ytterligare. Dels genomförs en grundlig granskning av kunder och transaktioner i Estland under perioden 2007–2015, dels granskas vilka som haft kännedom om situationen, såväl i Estland som på koncernnivå.
Översynen för den bredare utredningen ligger på Danske Banks styrelse och leds av externa advokatfirmor i samarbete med internationella experter.
Under våren avgår Lars Mørch, en av cheferna i Danske Banks ledning. Vid den här tidpunkten pågår fortfarande utredningar kring konton i Estland.
Samtidigt medger Danske Bank att en mer omfattande utredning borde ha öppnats tidigare.
I maj beslutar Danmarks finansmyndighet FSA att utdela ett flertal krav och reprimander mot Danske Bank för penningtvättshärvan i Estland.
Två månader senare meddelar Estlands riksåklagare att en formell utredning mot Danske Banks estniska filial öppnats.
I augusti 2018 initieras en liknande utredning gällande de misstänkta affärerna av en dansk riksåklagare.
Den 19 september avgår Danske Banks vd Thomas Borgen, som konstaterar att banken under hans ledning inte levt upp till sina skyldigheter.
Källor: Danske Bank, Berlingske och Financial Times
Fakta

Kan sluta med USA-böter

Både danska och estländska myndigheter utreder Danske Banks penningtvättshärva i Tallinn. Danmarks finansinspektion kritiserade i maj i år banken för bristande kontroll, och begärde att banken stärkte sitt eget kapital med drygt sju miljarder kronor.

Om det kan komma böter ovanpå det är ännu oklart.

Samtidigt har myndigheter i USA också börjat titta på härvan – och där kan det sluta med jätteböter. I fjol tvingades exempelvis tyska Deutsche Bank att betala cirka sex miljarder kronor i en uppgörelse med brittiska och amerikanska myndigheter, sedan de hanterat aktieaffärer som möjliggjorde ryska överföringar i strid med penningtvättsregler.

Danske Banks aktie har tappat nästan en tredjedel av sitt värde sedan årsskiftet, i takt med avslöjandena om härvans storlek. Aktien kostar nu lite drygt 173 danska kronor, vilket är den lägsta kursen på drygt två år.

Gå till toppen