Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Lokal debatt: Hur mycket ska kränkthet tillåtas påverka forskning?

Kritik mot forskning bör även i framtiden framföras vetenskapligt, inte känslomässigt, skriver Nils Åström.Bild: Lars Brundin
Sydsvenskan publicerade den 17 september en artikel om en läkarstudent som blivit kränkt av en föreläsning om biologiska könsskillnader. Visst är det helt okej att känna sig kränkt, och visst finns det alltid en möjlighet att en föreläsare kan uttrycka sig klumpigt. En naturlig fråga infinner sig dock efter händelsen: Hur mycket ska kränkthet tillåtas påverka forskning?
I artikeln nämns att många studenter anser att man inte ska forska om biologiska könsskillnader då det är ett för känsligt ämne. Det är en märklig inställning och man kan fråga sig hur långt mänskligheten hade kommit om forskningen aldrig varit kontroversiell, då hade vi nog fortfarande trott att jorden var platt.
Med rätta skulle en frireligiös evolutionsförnekares kränkthet inte bli tagen på allvar på en föreläsning om arternas uppkomst. Lika lite borde kränktheten hos en radikalfeministisk könsförnekare bli tagen på allvar på en föreläsning om biologiska könsskillnader.
Det kommer alltid finnas människor som blir upprörda av forskningsresultat. Kritik mot forskning bör därför även i framtiden framföras vetenskapligt, inte känslomässigt.
Om kränkthet tillåts inskränka den akademiska friheten är vårt samhälle ute på riktigt tunn is, för vilken frihet kommer härnäst bli begränsad till följd av en liten skara kränkta människor?
Det vill jag inte gärna yttra mig om.

Nils Åström

Styrelseledamot, Medborgerlig samling Lund
Gå till toppen