Darcey Bells bästsäljare ”A simple favor” har jämförts med Gillian Flynns ”Gone girl”. Båda romanerna tillhör deckartrenden ”suburban noir”, som handlar om och riktar sig till välbeställd medelklass i villaförort. Bell håller dock inte Flynns nivå, varken stilistiskt eller i lekarna med läsarens genreförväntningar.

Men som seriekrock mellan beskäftiga föräldrakurser, snabbköpets tantsnuskböcker, fåniga matlagningsprogram och utstuderat tillkrånglade pusseldeckare är ”A simple favor” en bitvis rätt rolig läsning. Och filmversionen skruvar upp romanens självironiska blinkningar till stroboskopflimrande elva.

Huvudpersonerna är videobloggande singelsupermamman Stephanie (Anna Kendrick) och familjelata reklamvärldsbitchen Emily (Blake Lively), två diametrala motsatser som till omgivningens förvåning blir bästa vänner. Hämtningarna på dagis blir till regelbundna träffar i Emilys lyxhem med drinkar, utbyte av hemligheter, dans till poplåtar av Serge Gainsbourg och fnissigt hånglande. Allt under en tavla som välvilligt kan beskrivas som en modern upplaga av Gustave Courbets skandalmålning ”Världens ursprung”.

Plötsligt försvinner Emily för att efter en kort tid hittas död i en sjö många mil från villaförorten i Connecticut. Stephanie är inte sen med att ta hennes plats i sängen bredvid maken Sean (Henry Golding), fotomodellsnygg och gymtrimmad universitetslektor med författarambitioner. Och så går deckarmaskineriet igång under kriminalaren Summervilles (Bashir Salahuddin) roade blickar och insinuanta förhörsfrågor.

Liksom Stephen Kings ”Outsidern”, snärjer ”A simple favor” snart in sig i så omöjliga deckarpremisser att den bara kan ta sig ut med hjälp av ett dammigt och långsökt genregrepp. Filmversionen i regi av Paul Feig (”Bridesmaids”) plussar på eländet med ett nytt tillrättalagt slut. Både boken och filmen hade dessutom mått bra av att höja blicken mot det omgivande villasamhället för att ge det instängda kammarspelet en frisk fläkt av miljöskildring och ett socialt sammanhang.

Med det sagt är ”A simple favor” en bitvis underhållande parodi på klassiska kvinnostereotyper i motsatspar: rekorderliga grannflickan och slampiga partybruden, självuppoffrande mamman och narcissistiska karriärkärringen, madonnan och horan. Den komiska sparringen mellan Kendricks krampaktiga präktighetsfasad och Livelys demonstrativa ointresse för sociala konventioner, vilket gärna understryks med en generös mängd svavelosande repliker, är långt mer underhållande än deckargåtan.

I marginalerna bekräftar några birollsporträtt sanningen i skådespelarmaximen att ingen roll är för liten. Förutom komikern Salahuddins scenstjälande inhopp, gör Jean Smart en formidabel insats som Emilys helflängda mor och nykomlingen Sugenja Sri får en flygande start i karriären med sin receptionist från helvetet.