Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Sverige och EU för en djupt vetenskapsfientlig politik."

Klimatförändringarna gör att jordbruket måste bli mer produktivt. Detta får inte förhindras av bakåtsträvande politiker i Europa, skriver Christofer Fjellner (M).

Sverige är ledande inom genmodifieringsteknik, som skulle kunna bidra till en mer klimatsmart livsmedelsproduktion. Men tekniken motarbetas på ett olyckligt vis inom EU, skriver Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M).Bild: Stina Stjernkvist/TT
Sommarens torka och värme gjorde det uppenbart vilka påfrestningar klimatförändringarna innebär för jordbruket och hur sårbart vårt samhälle är. Extremvädret visar hur viktigt det är att jordbruket får bättre förutsättningar att öka produktiviteten. Sverige och världen måste helt enkelt odla mer med mindre resurser.
För att klara utmaningarna behövs nya produkter och innovationer. Men både i Sverige och EU förs en politik som är djupt vetenskapsfientlig. Den försvårar användningen av ny teknik som skulle göra jordbruket mer effektivt och klimatvänligt.
Det senaste som motarbetas handlar om den nya tekniken genomeditering. Den innebär att människan kan ge en växt delvis nya egenskaper, genom en specifik genförändring i arvsmassan – precis som vid en naturlig mutation. Man gör alltså vad naturen gör, men lite snabbare. Genomeditering ger möjligheter att hitta nya varianter av redan existerande grödor, som exempelvis tål torka bättre eller ger en högre avkastning.
Sverige är ledande på området, tack vare inhemska framsteg inom genmodifieringstekniken Crispr. Men trots att tekniken skiljer sig markant från GMO-tekniken, som används för att ta fram genetiskt modifierade organismer, valde EU-domstolen nyligen att likställa de två teknikerna. Det innebär i praktiken att genomeditering förbjuds i EU, eftersom det regelverk som sedan 2001 styr odlingen av GMO-grödor har resulterat i att inte en enda odling har blivit godkänd i något EU-land.
Domen är ytterligare ett dråpslag mot innovation och utveckling inom jordbruket. Det kommer oundvikligen att leda till att forskning och utveckling inom genomeditering flyttar ut från Europa, på samma sätt som redan har skett inom GMO-forskningen. Tyvärr är domen inte överraskande, utan helt i linje med hur många betraktar nya innovationer i EU, inte minst svenska Miljöpartiet.
Sverige har sedan den rödgröna regeringen tillträdde 2014 svängt i synen på vetenskap. Från att ha varit ett förnuftsbaserat land som lyssnar på forskningen röstar Sverige nu ofta nej till grödor som forskare har bedömt som säkra. Det spelar ingen roll att europeiska expertmyndigheter har godkänt både GMO-grödorna och växtskyddsmedlen och fastslagit att de är säkra att använda både för människan och för miljön.
Miljöpartiet säger ändå konsekvent nej. Deras vetenskapsfientliga hållning delas tyvärr av många i EU, inte minst av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. I Bryssel delar numera Socialdemokraterna Miljöpartiets motvilja mot nya innovationer i jordbruket. De får också stöd av flera politiska grupper och vissa medlemsländer. Det har resulterat i att EU å ena sidan säger sig vilja föra en jordbrukspolitik som är mer klimateffektiv, men å andra sidan för en politik som i realiteten motarbetar det målet.
Sverige behöver en framstegsvänlig regering, som välkomnar nya innovationer inom jordbruket och som gör att Sverige och Europa kan öka både graden av effektivitet och produktiviteten. I nästa steg behöver Sverige vara pådrivande för att också EU lägger om sin politik och sätter vetenskap och ny teknik i centrum och faktiskt lyssnar på forskare.
Ett bra första steg vore att se till att tekniken för genomeditering får användas och utvecklas i Europa. Genom-editering är inte GMO. Till och med motståndare till GMO borde kunna ställa sig bakom en teknik som kommer att bidra till att mätta världens befolkning och till ett jordbruk som gör ett mindre klimatavtryck.
Att inte göra det är inte bara ett svek mot de människor runt om i världen som lider av matbrist. Det är också ett avsteg från en ambitiös klimatpolitik. Sverige och Europa behöver en ny vetenskapsbaserad jordbrukspolitik.

Christofer Fjellner

Christofer Fjellner är Europaparlamentariker (M).
Gå till toppen