Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Var och en måste ta hålla koll på sina kolesterolvärden."

Idag på Världshjärtdagen är det värt att uppmärksamma att alldeles för många i Sverige lever ovetande om sina risker att dö i hjärtkärlsjukdom, skriver Inger Ros, Gunnar Karlsson och Mats Eriksson.

I Sverige är ungefär 1,9 miljoner personer drabbade av hjärtkärlsjukdom, vår vanligaste folksjukdom och dödsorsak. Det finns ett starkt samband mellan åderförfettning och höga kolesterolvärden i blodet.Bild: ILL: JOHN BAVOSI
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I Sverige är ungefär 1,9 miljoner personer drabbade av hjärtkärlsjukdom, vår vanligaste folksjukdom och dödsorsak. Det finns ett starkt samband mellan hjärtkärlsjukdom och höga kolesterolvärden i blodet.
LDL-kolesterol brukar kal­las för det onda kolesterolet på grund av att höga nivåer bidrar till åderförfettning och hjärtkärlsjukdomar. Det är framför allt kost och livsstilsval som ger hög LDL-nivå, såvida det höga värdet inte beror på den dödliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi, FH, det vill säga ärftligt högt kolesterol.
Vissa andra sjukdomar som diabetes typ 2, reumatism och njursvikt kan också ge förhöjda kolesterolvärden. Läkare ser även ofta höga kolesterolvärden hos patienter som lever under stress och med högt blodtryck.
Tyvärr märker inte personer av att de har ett högt LDL-kolesterolvärde. Ofta upptäcks det förhöjda värdet i samband med allvarlig hjärtkärlsjukdom som hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp. Angående den ärftliga formen av högt kolesterol upptäcks sjukdomen för ungefär en tredjedel tragiskt nog först i samband med dödsfall.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, beror nästan 5 procent av alla dödsfall i världen på sjukdomar relaterade till för höga kolesterolvärden, som exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Det finns flera exempel från WHO på hur en minskning av de totala kolesterolvärdena hos en befolkning kan ge stora vins­ter på såväl individ- som samhällsnivå:
* En tioprocentig minskning av det totala kolesterolvärdet hos män i fyrtioårsåldern minskar inom fem år risken för hjärtsjukdomar med 50 procent.
* I Finland har det fastslagits att ett minskat kolesterolvärde hos befolkningen ligger bakom en halvering av dödsfall orsakade av hjärtinfarkt.
Vi har fått tillgång till ny svensk kolesterolstatistik för nästan 44 000 personer av Werlabs som tillhandahåller hälsokontroller genom blodprov. Statistiken visar att Sverige internationellt sett ligger högt när det gäller kolesterolvärden, och kanske högre än man trott.
Norra Europa ligger traditionellt sämst till i världen med höga kolesterolnivåer. Lite mer än hälften av Sveriges befolkning har förhöjda LDL-kolesterolvärden. Men de nya siffrorna visar att hela 64 procent av de 44 000 individerna hade förhöjda värden. Bland dessa fanns 1,2 procent (personer 30 år eller äldre) med extremvärden, det vill säga misstänkt ärftligt högt kolesterol, FH.
Idag på Världshjärtdagen (30/9) uppmanar vi till:
* Att var och en tar större ansvar för att hålla koll på sina kolesterolvärden. Låt dig testas genom ett blodprov med regelbundenhet. Värdena förändras över tid. Tala sedan med sjukvårdsupplysningen, sjukvården eller en patientorganisation om du behöver råd kring gränsvärden och hur du eventuellt kan sänka dina kolesterolvärden genom livsstilsjusteringar som exempelvis kost och motion.
* Att hälso- och sjukvården alltid bör tänka FH vid LDL- och totalkolesterolnivåer som överstiger de övre gränsvärdena. Vårdpersonal behöver ställa frågor om familjens sjukdomshistoria för att bedöma om utredning och behandling behövs. Att rutinmässigt utreda familj och släkt är en mycket viktig förebyggande insats eftersom ärftligheten är så hög som 50 procent.
Dessa enkla steg kräver visst engagemang från individ och sjukvård, men de kan definitivt rädda många liv samt minska insjuknande i komplicerad och kostsam hjärtkärlsjukdom för det stora antal som annars hade blivit drabbade.
Vi vill även rikta en uppmaning till beslutsfattare i Region Skåne att avsätta tillräckligt med resurser för att genomföra Socialstyrelsens riktlinjer. Skåne har 1 342 200 invånare, varav 5 369 beräknas leva med ärftligt högt kolesterol, FH. Enligt en ny rapport har i dagsläget endast 7 procent – 350 av dessa drygt 5 000 personer – fått en FH-diagnos.
På uppdrag av Region Skånes ledning togs det hösten 2016 fram ett gediget vårdprogram för FH och förhöjda nivåer av kolesterol med syfte att skapa förutsättningar för att genomföra Socialstyrelsens riktlinjer. Trots detta har Region Skånes ledning inte tagit de beslut gällande vårdprogrammet för FH som krävs.
Den screening av släktingar, som Socialstyrelsen föreskriver, genomförs därför inte på den nivå som krävs för att få bukt med mörkertalen. Därmed fortsätter många att leva ovetande om sitt arv och utsätts för risk för tidig död. Här finns en gyllene möjlighet för Region Skåne att sjösätta vårdplanen, arbeta förebyggande och viktigast av allt, förhindra hjärtkärlsjukdom och rädda liv.

Inger Ros

Inger Ros är ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Gunnar Karlsson

Gunnar Karlsson är ordförande för Patientföreningen FH Sverige.

Mats Eriksson

Mats Eriksson är professor samt överläkare vid endokrinkliniken och Kliniskt forskningscentrum på Karolinska universitetssjukhuset.
Gå till toppen