Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Malmös politiker måste bryta stadens bidragsberoende."

Att Malmö stad får mest utjämningsbidrag av alla kommuner skymmer att det skapas för få jobb, att skattekraften är låg och att företagsklimatet är dåligt, skriver företrädare för Företagarna.

Malmö sägs vara motorn för ekonomisk tillväxt i södra Sverige, men staden är i själva verket ett svart hål för statskassan, skriver företrädare för Företagarna.Bild: Hussein El-Alawi
Malmö lyfts ofta fram som en dynamisk stad som klarade strukturomvandlingen från industristad till kunskapsstad. Kommunens näringslivskontor beskriver den ”starka regionala tillväxten” och Malmö som en ”naturlig port till den danska och europeiska marknaden” med ett ”dynamiskt och mångfacetterat näringsliv”.
Malmö sägs vara motorn för ekonomisk tillväxt i södra Sverige, men staden är i själva verket ett svart hål för statskassan. Malmö är den kommun i Sverige som tar emot störst bidrag via utjämningssystemet, drygt 5 miljarder kronor 2018. Det är mer än dubbelt så mycket som den näst mest bidragsberoende kommunen Göteborg får.
Att Malmö stad får 15 000 kronor per invånare från andra kommuner är en orimlig anomali. Det kommunala utjämningssystemet var aldrig tänkt för att ge bidrag till storstadskommuner med goda egna förutsättningar. Istället skulle systemet garantera att människor i hela Sverige får en bra service – även i mindre landsbygdskommuner.
Därför är det beklagligt att Kostnadsutjämningsutredningen i dagarna presenterat förslag som bara justerar och inte gör om utjämningssystemet.
Malmös officiella förklaring är att det osedvanligt höga utjämningsbidraget beror på invånarnas inkomster – och därmed kommunens skatteintäkter – är låga jämfört med övriga landet.
Att skattekraften är låg stämmer. Företagarnas kommunrapport Företagandet i Sverige visar att sysselsättningsgraden i Malmö är lägst av alla 290 kommuner. Arbetslösheten i Malmö stad är 15 procent – mer än dubbelt så hög som riksgenomsnittet.
Det kommunala utjämningssystemet innebär att staden kan skyla över behovet av att öka möjligheterna för dem som idag saknar försörjning genom att arbeta. Sedan 1990 har fyra av fem jobb skapats i företag med färre än 50 anställda. Att Malmö ligger så signifikant efter i sysselsättningsgrad kan till stor del förklaras av ett mindre gynnsamt företagsklimat.
Malmös politiska ledning har helt enkelt inte gett företagen samma förutsättningar att anställa och expandera som i övriga Sverige. Malmös erbarmliga situation kan inte skyllas på att andra kommuner fungerar bättre. Tvärtom borde Malmö dra lärdomar av vad dessa kommuner gör rätt.
De flesta förstår att det inte är långsiktigt hållbart att låta finansiera en fjärdedel av sina utgifter med bidrag. Det gäller för alla verksamheter och för alla privatpersoner. Det går inte att leva över sina tillgångar. Och att höja skatten är inte långsiktigt hållbart. Det driver produktiva och företagsamma invånare från kommunen och försämrar situationen för staden ytterligare.
Men Malmös nuvarande politiska ledning menar att den inte kan göra något för att kommuninvånarna ska få högre inkomster och fortsätter räkna med att staten ska skjuta till 25 procent av kommunens budget. Det håller inte.
Malmös politiker måste bryta stadens bidragsberoende och arbeta för ett förbättrat företagsklimat. Det är inte ödesbestämt att invånarna i landets tredje största stad ska ha lägre inkomster än andra. Tvärtom. Med rätt politik kan Malmö lyfta. De som tar över styret i staden behöver slopa den så kallade vita jobb-modellen. Den missgynnar småföretag och hindrar dem att delta i offentliga upphandlingar. Dessutom är det orimligt att använda fackliga ombudsmän för att kontrollera om företag är kollektivavtalsanslutna.
Vidare måste de stoppa osund konkurrens från kommunens bolag. Malmö stad har en uppsjö av hel- och delägda bolag som genom att använda skattemedel för sin finansiering konkurrerar ut privata företag. Den offentliga affärsverksamheten hämmar lokal företagsamhet och ekonomisk tillväxt.
Därtill behöver kommunen renodla sina verksamheter för att frigöra resurser till kärnverksamheterna.
Slutligen krävs det att attityden gentemot företag och företagare förbättras. I Sverige är det småföretagen som skapar nya arbetstillfällen. En politik som syftar till högre sysselsättning, tillväxt och utbyggd välfärd måste därför inkludera och uppmuntra till jobb- och värdeskapande i småföretag.

Magnus N:son Engelbäck

Magnus N:son Engelbäck är regionchef för Företagarna Syd.

Dan Andersson

Dan Andersson är ordförande för Företagarna Malmö.
Gå till toppen