Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Rakel Chukri: Nadia Murads kamp är inte över

Nadia Murad fick Nobels fredspris på fredagen.Bild: Jessica Gow/TT
Sällan har Nobels fredspris känts så angeläget som i år. Båda pristagarna – den kongolesiske läkaren Denis Mukwege och den yazidiska aktivisten Nadia Murad – är engagerade i konflikter som ofta ignoreras av det internationella samfundet.
Jag blev särskilt drabbad av att Nadia Murad prisas. I somras träffade jag en grupp unga yazidiska kvinnor och det märktes att de var såväl fysiskt som psykiskt traumatiserade av brutaliteten som hade riktats mot dem och deras släktingar.
Läs också Farida – mig äger ingen
Nadia Murad har alltså gjort det ofattbara. Trots att hon såldes som ett djur, trots att hon våldtogs upprepade gånger, så har hon lyckats omvandla traumat till aktivism. Nobelpriset har en symbolisk betydelse eftersom Islamiska statens folkmord på den yazidiska minoriteten är sorgligt ignorerat.
Men det räcker inte med lovord och priser. I Murads bok ”Den sista flickan”, som uppmärksammades på kultursidan i augusti av Svante Lundgren, trycker hon flera gånger på att förövarna måste ställas inför sitt Nürnberg. Först då kan hon få upprättelse.
Läs också Nadia Murad väntar på dagen då IS står inför sitt eget Nürnberg
För så ser situationen ut. Alla yazidiska sexslavar är inte fria. Alla mördade yazidier har ännu inte identifierats. Och framförallt: Ingen har ännu dömts för övergreppen på yazidierna. Nadia Murad förtjänar all uppmärksamhet hon kan få, men hennes och yazidiernas kamp är långt ifrån över.
Gå till toppen