Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Hopp om president som tar ekonomin på allvar

Vanskötsel och utbredd korruption har förstört det som skulle kunna vara en av världens starkaste ekonomier. Flera brasilianer som TT har träffat hoppas nu på en president som tänker nytt för att få Brasilien på rätt kurs igen.

Företagaren Octavio Pitaluga hoppas på en nystart för Brasiliens ekonomi i samband med att landet får en ny president.Bild: Helena Nordenberg/TT
Oavsett vem som blir Brasiliens president kommer den sargade ekonomin att stå högt på dagordningen för vederbörande. Företagaren Octavio Pitaluga anser att det är helt nödvändigt att den utvecklas i nya riktningar. När TT träffar honom i Rio de Janeiro demonstrerar han sin senaste innovation Taq taq – en app som är tänkt att göra fysiska visitkort överflödiga.
– Hur många gånger har det inte hänt att man inte har sina visitkort tillhands när man som bäst behöver dem? säger han och sveper med fingrarna över sin smarta telefon.
Projektet är i sin linda, men Pitaluga drömmer stort. Han hoppas kunna marknadsföra appen också utanför Brasilien, i Europa och USA, och att den på sikt ska bli lönsam. Namnet Taq taq är onomatopoetiskt och ska efterlikna ljudet som uppstår när man knappar på sin telefon. Senare tillkom den kuriösa kopplingen till Sverige.
– När jag insåg att taq låter likadant som det svenska ordet tack gjorde jag det till en del av min brand story. Att introducera någon för Taq taq blir ett sätt att samtidigt säga tack till den som man möter.
Affärsmannen och juristen Paulo Protásio, som tidigare har varit chef för Rios handelskammare, drömmer också om en ekonomisk nystart för Brasilien. Han leder den nybildade organisationen Fomenta Rio (Utveckla Rio), ett forum för företagare och investerare som är tänkt att få fart på ekonomin i delstaten Rio de Janeiro.
Fomenta Rio anordnar olika evenemang, mässor och föreläsningar. Rios ekonomi hamnade i fokus för omvärlden i samband med det moras som följde i kölvattnet av sommar-OS 2016.
– Vi hamnade i djup ekonomisk kris. Det som behövs nu är ett nytt sorts ledarskap där institutioner och företag inom delstaten kan samarbeta på ett mer integrerat sätt än tidigare. Nu har vi en unik chans till förändring, säger Paulo Protásio.
– Vi måste röra oss bort från det gamla sättet att se på saker och ting och hitta andra, innovativa lösningar.
Visserligen märks numera små tecken på återhämtning, men Brasilien måste bredda och utveckla sin ekonomi, anser statsvetarna Daniela Campello och Cesar Zucco vid universitetet Fundação Getúlio Vargas.
– Brasilien har alltid varit och är fortfarande en ekonomi som är mycket känslig för råvaruprisernas uppgång och fall. Men hittills har ingen politiker och inget politiskt parti tagit tag i frågan ordentligt. Är det dåliga tider tycks man bara vilja vänta ut dessa och hoppas på att råvarupriserna så småningom ska öka igen, konstaterar Campello.
Därmed är de stora naturtillgångarna, jordbruksprodukterna och oljan både en välsignelse och förbannelse för Brasilien – liksom för många andra länder i Sydamerika.
– Det är ett stort problem att jordbrukssektorn slukar så pass mycket investeringar, på bekostnad av andra affärsområdens utveckling, säger Zucco.
– Det är också en av förklaringarna till den stora arbetslösheten eftersom jordbruket är mekaniserat. Och det är framför allt inom andra branscher som den mänskliga arbetskraften behövs.
Fakta

Misskött ekonomi och stor korruption

Brasilien skulle kunna vara en av världens starkaste ekonomier. Men ekonomisk vanskötsel och utbredd korruption har hämmat utvecklingen och skapat djupa klyftor i samhället.

Sten på bördan är de senaste årens minskade efterfrågan och lägre priser på brasilianska jordbruksprodukter och mineraler, vilket ledde till att Brasilien hamnade i den värsta lågkonjunkturen sedan recessionen på 1930-talet.

Först i fjol började kurvan vända försiktigt uppåt igen, för första gången sedan 2014. Tillväxten för 2017 låg på en procent.

Källor: OECD, Landguiden, Fundação Getúlio Vargas

Fakta

Sydamerikas ekonomiska bjässe – trots allt

Land BNP i miljarder dollar (2017)

Argentina 462

Bolivia 34 (2016)

Brasilien 2278

Chile 272

Colombia 373

Ecuador 88

Mexiko 1286

Paraguay 27 (2016)

Peru 199

Uruguay 50

Venezuela 297 (2015)

Källor: Reuters, Världsbanken

Gå till toppen