Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vårt klimat – vår miljö

Klimatexperter: Negativa utsläpp nödvändiga

Koldioxid måste sugas upp från atmosfären om klimathotet ska avvärjas. Det är ett huvudbudskap i en ny rapport om 1,5-graders-målet som FN:s klimatpanel IPCC presenterar. Att nå målet blir svårt, men är möjligt, enligt experterna.

Blekta koraller på Stora barriärrevet utanför nordöstra Australien. Korallblekning, som kan leda till att korallerna dör, har blivit vanligare i takt med att havsvattnet har blivit varmare.Bild: Ove Hoegh-Guldberg
– Det är inte utom räckhåll, men det är väldigt viktigt vad man gör de närmaste 10–20 åren. Vi närmar oss snabbt 1,5 grader, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, och svensk deltagare i panelen.
Rapporten visar att temperaturökningen i dagsläget är runt 0,2 grader per årtionde.
– Det innebär att vi med oförändrade utsläpp når 1,5 grader någon gång mellan 2030 och 2052, säger han.
Enligt beräkningarna krävs en minskning med 45 procent av de globala koldioxidutsläppen till 2030 om målet att hejda ökningen vid 1,5 grader ska nås, och i förlängningen nollutsläpp till 2050.
Är detta över huvudtaget möjligt, med tanke på de massiva utsläppen i exempelvis Kina?
– Hittills har de globala utsläppen inte börjat minska alls, så det är givetvis en väldigt stor utmaning, säger Rummukainen.
En absolut nödvändighet på lite sikt är så kallade negativa utsläpp. De innebär att koldioxid sugs upp från atmosfären genom olika åtgärder, exempelvis satsningar på att öka skogsarealen på jorden. Det senare innebär dock risker.
– Det kommer att krävas stora landområden, med potentiella konflikter som följd, exempelvis vad gäller biologisk mångfald, säger han.
En annan nödvändig utveckling är teknologi för infångning och lagring av koldioxid, exempelvis i berggrunden.
Uppskattningsvis 100-1 000 miljarder ton koldioxid behöver lagras sammantaget över tid, om målen ska nås. Som jämförelse kan nämnas att de årliga globala utsläppen i dagsläget är knappt 40 miljarder ton.
– Att avskilja koldioxid är fullt möjligt redan nu. Lagringen är knepigare och den kostar mycket, säger Rummukainen.
Rapporten, som presenterades i Sydkorea på måndagsmorgonen är ett resultat av klimatavtalet i Paris 2015.
Det uttalade målet i avtalet är att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 2,0 grader – räknat från förindustriell tid, det vill säga cirka 1880 – men med ambitionen att klara 1,5 grader.
Ambitionen är högt satt med tanke på att temperaturerna sedan slutet av 1800-talet redan stigit med ungefär en grad Celsius. Det finns med andra ord inte mycket utrymme kvar att spela på.
Den nya rapporten visar dels skillnaderna mellan temperaturhöjningar på 1,5 grader och på 2,0 grader, dels vad som krävs för att nå 1,5-gradersmålet.
Intressant nog är skillnaderna mellan 1,5 graders höjning och 2,0 graders höjning betydande, trots att skillnaden bara är en halv grad. Detta har inte slagits fast lika tydligt tidigare.
– En halv grad spelar roll, säger Markku Rummukainen.
Han påpekar att mer än halva utbredningsområdet kommer att gå förlorat för 18 procent av alla insektsarter, 16 procent av växterna, och 8 procent av ryggradsdjuren vid en höjning på 2,0 grader, jämfört med 6, 8 respektive 4 procent om höjningen stannar vid 1,5 grader.
I Arktis kan vi räkna med ett isfritt Arktis en gång per årtionde vid 2,0 grader, medan risken minskar till en gång per århundrade vid 1,5 grader.
Cirka två miljoner kvadratkilometer av permafrosten i Arktis kommer att räddas vid 1,5 grader. Likaså kan en väsentlig andel av korallreven i varma vatten överleva vid den lägre höjningen.
Fakta

IPCC:s specialrapport

IPCC:s specialrapport beskriver effekter av en global uppvärmning på 1,5 grader och vilka utsläppsminskningar som skulle behövas för att begränsa den globala uppvärmningen till en sådan nivå.

Rapporten är indelad i fem kapitel. Ett av dem fokuserar på effekter en uppvärmning på 1,5 grader får för naturen och människan, på risker som undviks vid 1,5 grader jämfört med 2,0 grader samt på så kallade tipping points, brytpunkter, varifrån det inte längre går att vända utvecklingen.

Källa: SMHI

Fakta

IPCC

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer som grundades 1988 av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och Förenta nationernas miljöprogram (UNEP). IPCC ska förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget gällande klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

Källa: SMHI

Fakta

Parisavtalet

I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.

Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.

Källa: FN-förbundet

Läs alla artiklar om: Klimatförändringar
Gå till toppen