Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: "Hur kan demokratiska värderingar värnas när AI slår igenom?"

Den tekniska revolutionen som står för dörren bär med sig många möjligheter. Men den kräver även ett samtal om etik, manar Nordiska ministerrådets generalsekreterare.

Ett ofta upprepat men illustrativt exempel är en självkörande bil som måste välja mellan två alternativ som bägge innebär förlust av människoliv. Vad ska den välja? Vilka värderingar programmeras in – och av vem? Nordiska ministerrådets generalsekreterare, Dagfinn Høybråte, ställer frågor som följer av att artificiell intelligens slår igenom.Bild: Ng Han Guan
Vi står inför en teknisk revolution med fantastiska möjligheter. Artificiell intelligens kommer i framtiden att finnas överallt runt omkring oss. Tekniken har kallats den nya elektriciteten. Den kommer att användas i nästan alla maskiner och i alla branscher. Artificiell intelligens kan ge oss skräddarsydda rekommendationer på internet, hjälpa läkare vid behandling av patienter, köra våra bilar och mycket annat. Men hur hanterar vi de etiska dilemman som artificiell intelligens ställer oss inför? Hur tar vi tillvara det nordiska guldet, vår höga sociala tillit?
Artificiell intelligens är kort sagt maskiner som är skenbart intelligenta i det att de försöker efterlikna mänskligt tänkande och beteende för att lösa uppgifter. På senare tid har datorprogram som kan lära sig av stora mängder data och egna erfarenheter fått mycket uppmärksamhet.
Tekniken erbjuder många möjligheter. Den kan användas till att rädda liv inom sjukvården, bekämpa klimatförändringar och förbättra den offentliga sektorn. Den kan också leda till tillväxt för näringslivet i Norden. Vi ska ta vara på möjligheterna. En öppen och ärlig hantering av de etiska dilemman och värderelaterade konflikter som en storskalig introduktion av artificiell intelligens kan medföra är nödvändig för att vi ska undvika bakslag och olyckliga konsekvenser som sätter vår sociala tillit på spel.
Nordiska ministerrådet för digitalisering deklarerade redan 2017 att den nordisk-baltiska regionen ska vara digitalt ledande och visa vägen i Europa. Ministrarna enades också om att samarbeta om att utveckla och främja användningen av artificiell intelligens i Norden. Det kommer bland annat att bana väg för kompetensutveckling och förbättra tillgången till data.
Det är viktigt att diskutera artificiell intelligens och etik med ett nordiskt perspektiv. Enligt en undersökning som Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet genomförde 2017 uppgav människor som lever i Norden att typiska nordiska värderingar är yttrandefrihet, öppenhet och demokrati samt att alla människor har samma värde och rättigheter.
I utvecklingen av AI är det viktigt att tänka igenom hur vi kan bevara våra demokratiska värderingar. Ett bekymmer är att artificiell intelligens kan användas till att manipulera våra val med hjälp av subtila mekanismer som bygger på maskininlärning och stordata. Å andra sidan kan artificiell intelligens också förbättra demokratin; tekniken kan användas till att bekämpa falska nyheter.
När tekniken blir mer utbredd kan den artificiella intelligensen också påverka öppenheten och transparensen. De mest kraftfulla formerna av artificiell intelligens beskrivs ofta som en svart låda, eftersom det är svårt eller omöjligt att förstå hur systemet kommer fram till en viss lösning. Vi måste fråga oss om artificiell intelligens kan undergräva tilliten hos befolkningen och till myndigheterna om människor omgärdas av en teknik de inte har insikt i hur den fungerar och som tar beslut de inte förstår.
Så vi måste tänka på konsekvenserna för individens värde. Hur kommer vi att värdera den mänskliga förmågan att tänka och resonera när maskinerna löser allt fler uppgifter snabbare och smartare än vi själva och på sätt vi inte förstår? Vilket värde får en människa i en värld där maskinen är smartare och snabbare på det mesta? Och om artificiell intelligens allt eftersom tar över fler och fler roller i samhället, som tidigare fylldes av människor, kommer det att få oss att se annorlunda på oss själva och på andra? Hur kommer det att förändra människans plats i samhället?
Vi måste också vara medvetna om att artificiell intelligens kan diskriminera. Algoritmer kan sprida historiska fördomar som ligger i de data som de använder. Åsikter och värderingar i det datamaterial som artificiell intelligens lär sig av kan alltså stå i strid med demokratiska värderingar. Hur kan vi undvika detta problem?
Och hur kan vi säkerställa att artificiell intelligens inte passiviserar oss, utan blir ett stöd för kreativitet och nytänkande? Samtidigt som artificiell intelligens kan förenkla våra liv finns det också en risk att tekniken påverkar våra kognitiva funktioner. När fler och fler uppgifter övertas av maskiner blir det mindre behov att människor att använda sina förmågor för att lösa uppgifterna. Vi riskerar att bli slöare och få minskad uppmärksamhet och förståelse – och möjligen bli mer beroende av tekniken.
På vilka grunder ska maskinerna fatta beslut om oss? Ett ofta upprepat men illustrativt exempel är en självkörande bil som måste välja mellan två alternativ som bägge innebär förlust av människoliv. Vad ska den välja? Vilka värderingar programmeras in – och av vem? Även om just detta är ett obehagligt scenario ska vi komma ihåg att självkörande bilar kan minska antalet trafikolyckor kraftigt och rädda flera liv, eftersom de inte gör mänskliga fel.
Vi ska inte dra i handbromsen, utan hitta en balans. Vi ska bana väg för att artificiell intelligens leder till tillväxt och förbättringar, samtidigt som vi värnar om det nordiska guldet – vår sociala tillit och respekt för alla människors lika värde.

Dagfinn Høybråten

Dagfinn Høybråten är Nordiska ministerrådets generalsekreterare.
Gå till toppen